Apostle Grace Lubega
Acts 20:35 (NIV): It is more blessed to give than to receive.
—
Marriage was never meant to be a transaction of needs, but a covenant of sacrificial love. Yet, many enter into marriage with a mindset of taking—expecting to be loved, served, and understood, but rarely considering what they are willing to give in return.
This mindset is dangerous. A marriage where only one gives and the other only takes becomes emotionally and spiritually imbalanced. Love may wither where it is not nurtured, and selfishness chokes intimacy.
If your love is only active when you’re getting something in return, then it’s not love—it’s a transaction. Marriage is God’s design to reflect His own selfless nature. He gave His Son. Jesus gave His life. Love is always marked by giving. Not just things, but time, attention, forgiveness, grace, affection, understanding, and service.
True maturity in marriage is seen when we consistently and deliberately give—not because our spouse is perfect, not because they’ve earned it, but because love compels us to do so. When both spouses commit to giving, a marriage becomes rich, deep, and resilient.
So ask yourself: What am I giving today? Am I pouring into my spouse’s life or only expecting to be filled?
FURTHER STUDY: Philippians 2:3-4, John 15:13
GOLDEN NUGGET: Marriage is God’s design to reflect His own selfless nature. He gave His Son. Jesus gave His life. Love is always marked by giving. Not just things, but time, attention, forgiveness, grace, affection, understanding, and service.
PRAYER: Father, I thank You for today’s word. Because Your love has been revealed to me, I extend the same to my spouse, freely, deeply, and without reservation. By this truth, I am a giver in my marriage. All manner of selfishness in me is dealt with. I am consistent and deliberate in how I serve and support my spouse. You grow my capacity to give, especially when it’s hard. In Jesus’ name, Amen.
Loading…
EKICWEEKA KY’ENYEGYESA Y’EBY’AMAKA: OMUTIMA GW’OKUGABA OMU BUSHWEERE
Entumwa Grace Lubega
Ebyakozirwe Entumwa 20:35: “Okugaba kuhaisa omugisha okukira okuheebwa.”
—
Obushweere tiburakozirwe kuba obw’okushoborora ebyeteengo, kureka endagaano y’okukunda kw’okweferereza. Kandi nabwo, abaingi nibataaha omu bushweere n’enteekateeka y’okutwaara—barikwenda ngu bakundwe, baheebwe, kandi betegyerezibwe, kwonka batarikuteekateeka aha bibashemereire kuhayo baheza kutunga ebyo.
Enteekateeka egi eine ekabi. Obushweere obu orikushanga omwe wenka niwe arikugaba ondaijo nayakiira kwonka, tibwiine buringanize omu kwehurira n’omu mwoyo. Okukunda nikubaasa kwoma kwaba kutarikurisibwa, kandi okweyendeza nikwiita omubonano.
Okukunda kwaawe kwaba nikukora obu oine eki orikwakiira kwonka, aho nikuba kutari kukunda—n’okushubura. Obushweere n’enkora ya Ruhanga erikworeka obuhangwa bwe obw’okweferereza. Akahayo omwaana we. Yesu yahayo amagara gye. Okukunda nikushobororwa okugaba. Tibintu byonka, kureka obwiire, okuhurikiriza, okusaasira, embabazi, okufayo, okwetegyereza, n’okuheereza.
Okukura okuhikire omu bushweere nikureebwa kuturikuhayo obutoosha kandi tukigyendereire—tihabw’okuba omukundwa waitu ahikiriire, tihabw’okuba akikoreire, kureka ahabw’okuba okukunda nikutusikiriza kukikora. Abakundwa bombi kubari kwehayo kugaba, obushweere nibuba obutungi, obw’ekika ky’ahaiguru, kandi oburikugumira enshonga yona.
Mbwenu yebuuze: nimpayo ki erizooba? Ndiyo ninshuka omu magara g’omukundwa wangye nari ndiyo ntegyereize kwijuzibwa?
SHOMA N’EBI: Abafilipi 2:3-4, Yohaana 15:13
EBIKURU MUNONGA: Obushweere tiburakozirwe kuba obw’okushoborora ebyeteengo, kureka endagaano y’okukunda kw’okweferereza. Akahayo omwaana we. Yesu yahayo amagara gye. Okukunda nikushobororwa okugaba. Tibintu byonka, kureka obwiire, okuhurikiriza, okusaasira, embabazi, okufayo, okwetegyereza, n’okuheereza.
ESHAARA: Taata, ninkusiima ahabw’ekigambo ky’erizooba. Ahabw’okuba okukunda kwaawe kunshuuruuriirwe, nanye ninkwongera omukundwa wangye, omu busingye, omubwijwiire, hatariho eky’okwekwatsa. Ahabw’amazima aga, nimpeereza omu bushweere bwangye. Omuringo gwona ogw’okwefaho omuriinye gukozirweho. Ninfayo kandi nkigyenderera omu kundikuheereza n’okuyamba omukundwa wangye. Nokuza okubaasa kwangye kugaba, namunonga kyaba kigumire. Omu eiziina rya Yesu, Amiina.
OMUZINGO GW’AMAKA: OMUTIMA GW’OKUGABA OMU BUSWEZI
Omukwenda Grace Lubega
Ebikorwa 20:25(NIV): “Kiri ky’omugisa muno okugaba kukiira okuhaabwa.”
—
Obuswezi butakorwe okuba bw’okuhinga okw’ebyetaago, baitu endagano y’okugonza okw’okwehayo. Kunu, baingi bataha omu buswezi n’entekereza ey’okutwara – nibanihira okugonzebwa, okuherezebwa, kandi okwetegerezebwa,baitu batakukira kurora ekyo ekibetekanize kugaba hanyuma.
Entekereza enu kali kabi. Obuswezi namberi omuntu omu nuwe agaba wenka kandi ondi natwara butwara efooka etaigainaigaine omu nyehuura n’omu mwoyo. Okugonza kusobora okukendera namberi kutayoroirwe, kandi okwemanyaho wenka nikumiga omuganjano.
Okugonza kwawe kuraba nikukora obw’okuba oina ekintu eky’okutungamu,hati okwo tikuli kugonza – kuli kuhinga. Obuswezi kuli kukorwa kwa Ruhanga okwolekya obuhangwa Bwe obw’obutemanyaho wenka.Akahayo omwaana We. Yesu akahayo obwomezi Bwe.Okugonza obutoosa okwolekebwa okugaba. Hatali ebintu byonka, baitu obwire, kutaho omutima, okuganyira, embabazi, okugonza, okwetegerezebwa, kandi okuhereza.
Okukura okw’amananu omu buswezi kurorwa obutuhayo omu kutalekeraho kandi omu kukigendeera – hatali habwokuba omugonzebwa waitu ahikirire, hatali habwokuba bakikoleriire, baitu habwokuba okugonza kutusindikiriza kukora tutyo. Abagonzebwa boona obubasaraho okuhayo, obuswezi bufooka bugaiga, obw’enziha kandi obw’okulemeraho.
Hati wekaguze, kiki ekinkuhayo leero? Nkuteeka omu bwomezi bw’omugonzebwa wange orundi nkunihira okw’ijuzibwa bw’ijuzibwa?
GALIHYA N’OSOMA: Abafiripi 2:3-4, Yohana 15:13.
EKIKURU MUBYONA: Obuswezi kuli kukorwa kwa Ruhanga okwolekya obuhangwa Bwe obw’obutemanyaho wenka. Akahayo omwaana We.Yesu akahayo obwomezi Bwe. Okugonza obutoosa okwolekebwa okuhayo. Hatali ebintu byonka, baitu obwire, kutaho omutima, okuganyira, embabazi, okugonza, okweyegereza,kandi okuhereza.
ESAARA: Taata, nkusiima habw’ekigambo kyakyaleero. Habwokuba okugonza Kwawe kunsukulirwe, nkukwongerayo hali omugonzebwa wange, kuli kwabusa, kw’omunziha, kandi kutakwesigaliza. Habw’amananu ganu, ndi mugabi omu buswezi bwange, buli okwegondeza gwoona muli nyowe kukozerweho. Tindekeraaho kandi nkigendeera omu mulingo mpereza kandi okusagika omugonzebwa wange .Okuza obusobozi bwange obw’okugaba kukiira muno obukiba kigumiire. Omu ibara lya Yesu, Amiina.
PWONY IKOM KITME GWOKO GANG: CWINY ME MIYO JAMI INYOM
Lakwena Grace Lubega
Tic pa lukwena 20:35(NIV): I kare ducu atyeko nyuto botwu ni pi tiyo tic matek macalo meno myero wakony lugoro kun wapo lok pa Rwotwa Yecu ma yam owaco ni, “Miyo mot kelo gum makato gamo agama.”
—
Nyom onongo pe giketo me bedo ka nongo ki miyo jami ma cwinyi mito, ento kwonge me mar ma jale. Ento, jo mapol donyo i nyom ki tam me kwanyo ne- kun gimito ni kimar gi, ki ti pigi dok ki niang gi, ento pe gi bi pi ginma gitye atera me miyo ne ka wange.
Tam man rac mada. Nyom kama ngat acel keken aye miyo dok lawote gamo agama keken pe bedo ma peke rom kitma iwinyo kwede ikomi dok i cwiny bene. Mar twero two woko kama peki gwoko maber, dok gingi balo bedo cok ikin dano.
Kace mar ni tiyo keken kace ibinongo ginmo kakare, ci meno nongo pe obedo mar- obedo timo biacara. Nyom obedo yub pa Lubanga me nyutu kite me jale. En omiyo wode. Yecu omiyo kwone. Mar nen i miyo jami ki lawoti. Pe jami keken, ento cawa, kare ni, timo kica, kica, mar, niang dok tic pa Lubanga.
Tegi me ada inyom nen kace wamiyo jami kare ducu dok ki cwinyi ducu – pe pien ni ngat ma anyomo ni tye labongo roc, pe pien ni orwate pigi, ento pien mar cwalo wan me timo meno. Kace ngat ma wanyomo kwede gumine me miyo ginmo, nyom doko ma olony, matut dok matye ma ocung li king.
Cidong kong ipenye: an atyeka miyo ngo tini? An atyeka miyo ginmo ikwo pa ngat ma anyome kwede onyo amito ni ki ponga keken?
KWAN MUKENE: Jo Pilipi 2:3-4, Jon 15:13
LWOD MADIT: Nyom obedo yub pa Lubanga me nyutu kite me jale. En omiyo wode. Yecu omiyo kwone. Mar nen i miyo jami ki lawoti. Pe jami keken, ento cawa, kare ni, timo kica, kica, mar, niang dok tic pa Lubanga.
LEGA: Wora, apwoyi pi lok matin. Pien mar ni gityeko nyutu ne bota, an anyiko gin acel-lu bot ngat ma anyome kwede, agonya, iyo matut dok labongo lageng mo. Ki ada man, an abedo ngatma miyo i nyoma. Kit gingi mo keken i an ki tyeko tic iye. An atiyo tic pa Lubanga dok akonyo ngat ma anyome kwede kare ducu dok ki cwinya ducu. In idongo dok acwako ngat ma anyomo ni. In idongo kero na me miyo ne, twatwale kace tek. Inying Yecu, Amen.
PWONY AKWAKO YI PACO: CUNY ME MIYO I NYOM
Akwena Grace Lubega
Tic Okwena 20:35 (Lango): “Winyo tye i miyo akato gamo agama.”
—
Mom rik oyiko nyom me bedo ka cobo miti wa, ento obin oyiko me bedo cikkere me mara ame jalle. Ento, jo apol donyo i nyom kede tam me gamo agama— kun ogeno ni myero omar gi, jo ti tic pirgi, eka ote niaŋ gi, ento mom maro gini neno onyo tamo ŋo ame gin twero miyo pi jami man.
Kodi tam man rac tutwal. Nyom ame dano acel keken en aye miyo eka dano okene ca te bedo ka i gamo cako bedo amom tye arorom i kabedo me cuny kede kit ame owinyo kede. Mara twero rweny oko ka mom ogwoko aber, eka daŋ cobo miti ni keni balo bedo karacel i wat atut.
Ka mara ni tio keken ka itye gamo ginoro iye, mano doŋ nwoŋo mom obedo mara— obedo wil. Nyom obedo yika Obaŋa me nyuto ipone Mere ame jalle. En obin omio Wode. Yecu obin ojalo kwo mere. Mara nyutte ibeo i miyo. Mom ka miyo jami keken, ento jalo cawa, tammi, timo kica, winyo, mara, niaŋ, kede tic pi ŋat okene.
Tego me ateni inyom nen ka wan omoko tamwa me miyo ikare luŋ— mom pien ni apae wa ber odoco, mom pien ni opore gini me gamo, ento pien ni mara mio wa otimo amano. Ka jo aryo inyom omoko tamgi me miyo, wat i nyom cako bedo olony, atut, kede amom yeŋere.
Aman doŋ penyere keni: Ŋo ame atye amiyo inino atin? Atye ajalo kwo na pi kwo apae na onyo atye ka ageno ni abino bedo dano ame bedo ka i gamo?
MEDE IKWANO: Jo Pilipi 2:3-4; Lakana 15:13
APIRE TEK: Nyom obedo yika Obaŋa me nyuto ipone Mere ame jalle. En obin omio Wode. Yecu obin ojalo kwo mere. Mara nyutte ibeo i miyo. Mom ka miyo jami keken, ento jalo cawa, tammi, timo kica, winyo, mara, niaŋ, kede tic pi ŋat okene.
KWAC: Papo, apwoyi pi pwony me tin. Pien mara ni onyutte kannaler bota, amio apae na mara acello daŋ, nono, atut, kede daŋ aboŋo kano en okene pira. Pi ateni man, abedo dano ame miyo i nyomma. Wanyo luŋ ame tye iyia otyeko ya oko. Amoko tamma ikare luŋ ikit ame akonyo kede apae na. Yin i doŋo teko na me miyo, polkare ka odoko gin ame timo tek tutwal. Inyiŋ Yecu, Amen.
AISISIANAKINETA NUIKALIA: ETAU LOKA AINAKIN KOTOMA OKALE
Ekiyakia Grace Lubega
Aswamisio 20:35 (NIV):‘Ainakin erai nakarereŋ adepar adumun.’
—
Mam edukone abeiticut araute aiswamanar naka ipudesia, konye aitutuket naka amina naepalit nuke kanuka ayenice. Konye, nuipu elomarete odukone keda aomisioit naka ayaŋar – omunosi aminuno, aijaanakino, keda amisiikino, konye komam osesenete nuekapakina kesi atacakin.
Aomom na erono noi. Edukone loeinakina idiope bon do yenice eyaŋanari bon eraun loemamei eirian kopone loepupere keda omoyo. Amina emina owonik kane mam idarere, ido ebit emiedi eidicane.
Arai iswamai amina kon ne bon ijaar jo adumun ibore ekaulo, apolouke mam erai amina – erai aswamisiot na etaco. Edukone erai aputo naesubunit Edeke kanuka aitoduun eipone Ke loainakin kaileleba. Kobu Ŋesi oinak ooni Okooke. Yesu abu oinak Aijarake. Amina duc itodunit ainakin. Mere iboro bon, konye apak, aomom, aitim, asianut, amina, amisiinikin keda aijaanakin.
Ationere nabeit kotoma odukone eanyun neinyikokina ooni apeleikitos da ainakin – mere naarai ebelara yenowaiwok, mere naarai eswamautu, konye naarai amina einakini ooni aswam kwaŋin. Ne ecamunata nuedukos ainakin, edukone ebaruuni, idulor ka agogoŋor.
Iŋitakin bon: Inyonibo ajai eoŋ ainakin lolo? Eoŋ ajai abukokin aijar naka ayenowaika arai amuno ailelebio bon?
ASIOMAN NAIYATAKINA: Ipilipin 2:3-4, Yokana 15:13
NUEPOSIK BALA ESABU: Edukone erai aputo naesubunit Edeke kanuka aitoduun eipone Ke loainakin kaileleba. Kobu Ŋesi oinak ooni Okooke. Yesu abu oinak Aijarake. Amina duc itodunit ainakin. Mere iboro bon, konye apak, aomom, aitim, asianut, amina, amisiinikin keda aijaanakin.
AILIP: Papa, Esialamikit eoŋ Jo kanuka akirot nalolo. Naarai etodikin eoŋ amina Kon, abuni aisieikin naeputo nejai yenowaika, kailajaara, kaidules komam edeute. Keda abeitena, arai eoŋ ainakinan kotoma odukone ka. Ipokesio kere nuka ebit kotoma ka iswamanaro keda. Enyikokit eoŋ ido apeleikit kotoma oipone loejanakina ka aigaŋ yenowaika. Itopoloi Jo apedor ka ainakin, noi noi ne etionor. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
MFULULIZO WA MAFUNDISHO YA FAMILIA: MOYO WA KUTOA KATIKA NDOA
Mtume Grace Lubega
Matendo 20:35 (NIV): Ni heri kutoa kuliko kupokea.
—
Ndoa kamwe haikukusudiwa kuwa kubadilishana mahitaji, bali agano la kujitoa kidhabihu la upendo. Hata hivyo, wengi huingia katika ndoa wakiwa na mawazo ya kuchukua—wakitazamia kupendwa, kutumikiwa, na kueleweka, lakini mara chache sana wanafikiria kile ambacho wako tayari kutoa kwa wenzi wao.
Fikra hii ni hatari. Ndoa ambayo mmoja tu hutoa na mwingine huchukua tu inakuwa haina usawa wa kihisia wala kiroho. Upendo unaweza kukauka mahali ambapo haujatunzwa, na ubinafsi husonga ukaribu wa ndani.
Ikiwa upendo wako unafanya kazi tu wakati unapokea kitu kama malipo, basi sio upendo – ni biashara. Ndoa ni mpango wa Mungu kuakisi asili yake ya kutokuwa na ubinafsi. Alimtoa Mwanawe. Yesu alitoa uhai wake. Upendo daima huoneshwa kwa kutoa. Sio tu vitu, bali muda, umakini, msamaha, neema, kujali, ufahamu, na huduma.
Ukomavu wa kweli katika ndoa huonekana tunapotoa kila mara na kwa makusudi—si kwa sababu wenzi wetu ni wakamilifu, si kwa sababu wamestahili, bali kwa sababu upendo hutusukuma kufanya hivyo. Ikiwa wenzi kwenye ndoa wanapojitoa kutoa, ndoa inakuwa tajiri, na kina, na yenye kustahimili.
Kwa hivyo jiulize: Ninatoa nini leo? Je, najimimina kwenye maisha ya mwenzi wangu au ninatarajia kujazwa tu?
MASOMO YA ZIADA: Wafilipi 2:3-4, Yohana 15:13
UJUMBE MKUU: Ndoa ni mpango wa Mungu kuakisi asili yake ya kutokuwa na ubinafsi. Alimtoa Mwanawe. Yesu alitoa uhai wake. Upendo daima huoneshwa kwa kutoa. Sio tu vitu, bali muda, umakini, msamaha, neema, kujali, ufahamu, na huduma.
SALA: Baba, nakushukuru kwa neno la leo. Kwa sababu upendo Wako umefunuliwa kwangu, ninaeneza huo kwa mwenzi wangu, kwa uhuru, kwa undani, na bila kusita. Kwa kweli hii, mimi ni mtoaji katika ndoa yangu. Kila namna ya ubinafsi ndani yangu imeshughulikiwa. Mimi ni thabiti na kwa makusudi ninamhudumia na kumsaidia mwenzi wangu. Unakuza uwezo wangu wa kutoa hasa katika nyakati ni ngumu. Kwa jina la Yesu, Amina.
SÉRIE FAMILLE : LE CŒUR DU DON DANS LE MARIAGE
L’apôtre Grace Lubega
Actes 20:35 (LSG): Il y a plus de bonheur à donner qu’à recevoir.
—
Le mariage n’a jamais été censé être une transaction de besoins, mais une alliance d’amour sacrificiel. Pourtant, beaucoup y entrent avec une mentalité de réception : s’attendant à être aimés, servis et compris, mais sans souvent réfléchir à ce qu’ils sont prêts à donner en retour.
Cette mentalité est dangereuse. Un mariage où l’un donne sans cesse pendant que l’autre ne fait que recevoir devient émotionnellement et spirituellement déséquilibré. L’amour peut s’étioler s’il n’est pas nourri, et l’égoïsme étouffe l’intimité.
Si ton amour n’est actif que lorsque tu reçois quelque chose en retour, ce n’est pas de l’amour—c’est une transaction. Le mariage est une création divine destinée à refléter la nature désintéressée de Dieu. Il a donné Son Fils. Jésus a donné Sa vie. L’amour se reconnaît toujours à travers le don. Pas seulement de biens, mais aussi de temps, d’attention, de pardon, de grâce, d’affection, de compréhension et de service.
La vraie maturité dans le mariage se manifeste lorsque l’on donne de manière constante et délibérée—non pas parce que notre conjoint est parfait, ou qu’il l’a mérité, mais parce que l’amour nous y pousse. Lorsque les deux conjoints s’engagent à donner, le mariage devient riche, profond et résilient.
Alors pose-toi la question : Qu’est-ce que je donne aujourd’hui ? Est-ce que je verse dans la vie de mon conjoint, ou est-ce que j’attends seulement à être comblé(e) ?
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE: Philippiens 2:3-4 ; Jean 15:13
PASSAGE EN OR: Le mariage est une création divine destinée à refléter la nature désintéressée de Dieu. Il a donné Son Fils. Jésus a donné Sa vie. L’amour se reconnaît toujours à travers le don—pas seulement de biens, mais aussi de temps, d’attention, de pardon, de grâce, d’affection, de compréhension et de service.
PRIÈRE: Père, je Te rends grâce pour cette parole. Parce que Ton amour m’a été révélé, je l’étends librement, profondément et sans réserve à mon conjoint. À travers cette vérité, je deviens un(e) donateur(trice) dans mon mariage. Tout égoïsme en moi est brisé. Je suis constant(e) et intentionnel(le) dans la manière dont je sers et soutiens mon conjoint. Tu augmentes ma capacité à donner, même quand c’est difficile. Au nom de Jésus, Amen.
FAMILIEREEKS: DE KERN VAN GEVEN IN HET HUWELIJK
Apostel Grace Lubega
Handelingen 20:35 (HSV): “ Het is zaliger te geven dan te ontvangen.”
—
Het huwelijk was nooit bedoeld als een uitwisseling van behoeften, maar als een verbond van opofferende liefde. Toch gaan velen het huwelijk aan met een mentaliteit van nemen – in de verwachting geliefd, gediend en begrepen te worden, maar zelden nadenkend over wat ze bereid zijn terug te geven.
Deze mentaliteit is gevaarlijk. Een huwelijk waarin slechts één geeft en de ander slechts neemt, raakt emotioneel en spiritueel uit balans. Liefde kan verdorren waar ze niet wordt gevoed, en egoïsme verstikt intimiteit.
Als je liefde alleen actief is wanneer je iets terugkrijgt, dan is het geen liefde – het is een transactie. Het huwelijk is Gods ontwerp om Zijn eigen onzelfzuchtige aard te weerspiegelen. Hij gaf Zijn Zoon. Jezus gaf Zijn leven. Liefde wordt altijd gekenmerkt door geven. Niet alleen dingen, maar ook tijd, aandacht, vergeving, genade, genegenheid, begrip en dienstbaarheid.
Echte volwassenheid in het huwelijk zie je wanneer we consequent en bewust geven – niet omdat onze partner perfect is, niet omdat hij of zij het verdiend heeft, maar omdat liefde ons daartoe dwingt. Wanneer beide partners zich ertoe verbinden te geven, wordt een huwelijk rijk, diep en veerkrachtig.
Vraag jezelf dus af: Wat geef ik vandaag? Schenk ik iets in het leven van mijn partner of verwacht ik alleen maar gevuld te worden?
VERDERE STUDIE: Filippenzen 2:3-4, Johannes 15:13
GOUDKLOMPJE: Het huwelijk is Gods ontwerp om Zijn eigen onbaatzuchtige natuur te weerspiegelen. Hij gaf Zijn Zoon. Jezus gaf Zijn leven. Liefde wordt altijd gekenmerkt door geven. Niet alleen dingen, maar ook tijd, aandacht, vergeving, genade, genegenheid, begrip en dienstbaarheid.
GEBED: Vader, ik dank U voor het woord van vandaag. Omdat Uw liefde aan mij is geopenbaard, schenk ik diezelfde liefde aan mijn partner, vrij, diep en zonder voorbehoud. Door deze waarheid ben ik een gever in mijn huwelijk. Alle vormen van egoïsme in mij worden aangepakt. Ik ben consequent en doelbewust in hoe ik mijn partner dien en steun. U vergroot mijn vermogen om te geven, vooral als het moeilijk is. In Jezus’ naam, Amen.
FAMILIENSERIE: GEBEFREUDIGKEIT IN DER EHE
Apostel Grace Lubega
Apostelgeschichte 20,35 (LUT): „Geben ist seliger als nehmen.“
—
Die Ehe sollte nie eine Zweckgemeinschaft sein, bei der lediglich unsere Bedürfnisse erfüllt werden, sondern ein Bund der aufopfernden Liebe. Dennoch gehen viele mit einer Mentalität des Nehmens in die Ehe − in der Erwartung, geliebt, bedient und verstanden zu werden, aber selten mit der Bereitschaft, im Gegenzug etwas zu geben.
Diese Geisteshaltung ist gefährlich. Eine Ehe, in der nur einer gibt und der andere nur nimmt, gerät emotional und geistig aus dem Gleichgewicht. Die Liebe kann dahinschwinden, wenn sie nicht genährt wird, und Egoismus kann die Intimität zunichte machen.
Wenn deine Liebe nur dann aktiv ist, wenn du etwas zurückbekommst, dann ist es keine Liebe, sondern ein Tauschgeschäft. Die Ehe ist Gottes Plan, mit dem Er Sein eigenes selbstloses Wesen zum Ausdruck bringt. Er gab Seinen Sohn; Jesus gab Sein Leben; und Liebe zeichnet sich immer durch Geben aus. Nicht nur materielle Dinge, sondern Zeit, Aufmerksamkeit, Vergebung, Gnade, Zuneigung, Verständnis und einander dienen.
Wahre Reife in der Ehe zeigt sich dann, wenn wir konsequent und bewusst unsere Aufmerksamkeit schenken − nicht weil unser Partner perfekt ist, nicht weil er es verdient hat, sondern weil die Liebe uns dazu drängt. Wenn sich beide Ehepartner zum Geben verpflichten, kultivieren sie eine fruchtbare, tiefgehende und widerstandsfähige Ehe.
Frage dich also selbst: Wie kann ich heute etwas von meiner Zeit geben? Bereichere ich das Leben meines Ehepartners oder erwarte ich immer, nur von ihm etwas zu empfangen?
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Philipper 23-4, Johannes 15,13
FAZIT: Die Ehe ist Gottes Plan, mit dem Er Sein eigenes selbstloses Wesen zum Ausdruck bringt. Er gab Seinen Sohn; Jesus gab Sein Leben; und Liebe zeichnet sich immer durch Geben aus. Nicht nur materielle Dinge, sondern Zeit, Aufmerksamkeit, Vergebung, Gnade, Zuneigung, Verständnis und einander dienen.
GEBET: Lieber Vater, ich danke Dir für das heutige Wort. Weil Du mir Deine Liebe offenbart hast, schenke ich sie auch meinem Ehepartner, aus freien Stücken, aus tiefem Herzen und ohne Vorbehalte. Diese Erkenntnis hat dazu geführt, dass ich in meiner Ehe ein Geber bin. Jede Art von Egoismus in mir wird überwunden. Ich diene und unterstütze konsequent und entschlossen meinen Ehepartner. Du lässt meine Fähigkeit zu geben wachsen, besonders dann, wenn es mir schwerfällt. In Jesu Namen, Amen.