Apostle Grace Lubega
James 4:6 (KJV); But he giveth more grace. Wherefore he saith, God resisteth the proud, but giveth grace unto the humble.
One of the greatest dangers of the spirit of pride is that it is very obscure. Many people who are proud have no clue that they are because pride has a tendency to hide in the deepest recesses of a man’s heart.
Most people regard pride strictly from the physical perspective and never from the spiritual. When a man walks and behaves with noticeable piety, some assume that such an individual must be truly humble.
But that is not how God judges the hearts of men. Take an example of Moses. He was a man with a noticeable temper and it may have been difficult to associate such a temperament with pride. But what does the Lord say about him?
In Numbers 12:3, the Bible says that Moses was very meek, above all men on the face of the earth.
God resists the proud. Any man struggling in his relationship with the Lord must always examine himself in this light because pride is the wall that kills intimacy with God.
In dealing with pride, we must learn from David who in Psalm 139:23(MSG) says, “investigate my life, O God, find out everything about me; Cross-examine and test me, get a clear picture of what I’m about…”
Praise Him!
FURTHER STUDY: Numbers 12:3,
GOLDEN NUGGET: God resists the proud. Any man struggling in his relationship with the Lord must always examine himself in this light because pride is the wall that kills intimacy with God.
PRAYER: Loving Father, I thank You for this truth. I yield my heart to You. Deal with me in ways that only You can. You alone truly know and understand me. You know what is hidden and broken in the deepest parts of me. Heal what must be healed; mend what must be mended; break what must be broken and uproot what You have not planted, in Jesus’ name, Amen.
KU BY’OMWOYO OGW’AMALALA
Omutume Grace Lubega
Yakobo4:6 (KJV); Naye yeeyongera okugaba ekisa. Kyekiva kyogera nti Katonda alwana n’abamalala, naye abawombeefu abawa ekisa.
Ekimu ku bisinga okubeera eby’obulabe ku mwoyo gw’amalala kiri nti guba si mwangu gwa kugulaba. Abantu bangi ab’amalala tebamanyi nti bamalala olw’okubanga nti amalala gamanyi okwekweka mu busenge obw’omunda ddala mu mutima gw’omuntu.
Abantu abasinga amalala bagalabira ku ndabika y’ebweru yokka sso si ku ndaba y’omwoyo. Omuntu bw’atambula era ne yeeyisa mu ngeri erabika nga omukkakkamu era atya Katonda, abamu bakitwala nti omuntu oyo mazima ddala muwombeefu.
Naye eyo si y’engeri Katonda gy’alamulamu emitima gy’abantu.Twala eky’okulabirako kya Musa.Yali musajja eyalina obusungu obulabibwa amangu era kyandibadde kizibu okukwataganya obusungu obwo n’obuwombeefu. Naye ki Mukama ky’amwogerako?
Mu Kubala 12:3; Era omusajja Musa yali muwombeefu nnyo, okusinga abantu bonna abaali ku nsi yonna.
Katonda akugira ab’amalala. Omuntu yenna alafuubanira mu nkolagana ye ne Mukama alina okwekebera buli kadde mu kino ekitangaala kubanga amalala kisenge ekitta enkolagana ey’omuggundu ne Katonda.
Mu kukwasaganya amalala, tulina okuyiga okuva eri Dawudi mu Zabbuli 139:23(MSG); noonyereza ku bulamu bwange, Ayi Katonda, manya byonna ebinkwatako; nkebera, ongezese, ofune ekifaananyi ekitegeerekeka obulungi ku kye ndi…”
Atenderezebwe!
YONGERA OSOME: Okubala 12:3
AKASUMBI KA ZAABU: Katonda akugira ab’amalala. Omuntu yenna alafuubanira mu nkolagana ye ne Mukama alina okwekebera buli kadde mu kino ekitangaala kubanga amalala kisenge ekitta obumu ne Katonda.
ESSAALA: Kitaffe omwagalwa, nkwebaza olw’amazima gano. Nkukwasa Omutima gwange. Nkwasaganya mu ngeri ggwe wekka z’osobola. Ggwe wekka amanyi era antegeera ddala. Omanyi ekyekwese n’ekimenyese mu bitundu eby’omunda ddala mu nze. Wonya ekirina okuwonyezebwa, tunga ekirina okutungibwa, menya ekirina okumenyebwa era osimbulule ky’otaasimba, mu linnya lya Yesu, Amiina.
EBY’OMWOYO W’EMYEHEMBO
Omukwenda Grace Lubega
Yakobo 4:6 (KJV); Nikyo kyahandikirwe ngu Ruhanga atanga abemyehembo, baitu abaculezi abaha embabazi.
Ekimu habizibu ebikukiraya eby’omwoyo w’emyehembo kiri ngu nigwesereka muno. Abantu abaingi ab’emyehembo tibakimanyire nakake ngu bali habwokuba emyehembo enyina omurwa okwesereka omubicweka eby’enziha muno eby’omutima gw’omuntu.
Abantu abaingi bamanyire emyehembo nibasigikira habikurorwa kandi tibamanya eri eta omu mwoyo. Omuntu obwarubata kandi ak’etwaza omu mulingo ogw’engeso ezikurorwa, abantu abamu batekereza ngu omuntu ogu mw’ebundaaza.
Baitu Ruhanga tinukwo apima emitima y’abantu ati. Rora eky’okurorraho ekya Musa. Akaba ali musaija w’ekiniga kingi kandi kisobora kuba kikaba nikiguma okunywanisa engeso egi hamu n’emyehembo. Baitu Ruhanga Uwe namugambahoki?
Omu Kubara 12:3, Baibuli negamba ngu Musa yali muculeezi muno, okukira abantu boona ab’omunsi.
Ruhanga anoba ab’emyehembo. Omuntu weena owakufuba omunkoraganaye hamu na Ruhanga asemeriire okw’epima omu musana gunu habwokuba emyehembo nikyo ekisiika ekiita obunywani hamu na Ruhanga.
Omu kurwanisa emyehembo, nitusemerra kusoma kuruga hali Daudi ouyagambire omu Zabuli 139:23 (MSG) ngu “Serra obwomezi bwange, ai Ruhanga, zoora buli kimu ekikunkwataho; ntindugura kandi ongeze, tunga ekisisani kyonyini eky’eki ekindoho…”
Akugizibwe!
GALIHYA N’OSOMA: Kubara 12:3,
EBIKURU MUBYOONA: Ruhanga anoba ab’emyehembo. Omuntu weena owakufuba omunkoraganaye hamu na Ruhanga asemeriire okw’epima omu musana gunu habwokuba emyehembo nikyo ekisiika ekiita obunywani hamu na Ruhanga.
ESAARA: Taata Omugonzibwa, ninkusiima habw’amazima ganu. Nimpayo omutima gwange hali Iwe. Nsemeza nk’oku okusobora. Iwe wenka niiwe omanyire kandi nonyetegereza. Omanyire ekiserekerwe kandi ekicwekere omunziha muli nyowe. Kiza ekisemeriire kukizibwa, semeza ekisemeriire kusemezibwa; ocwe ekisemeriire kucwibwa kandi oihe’kyotarabyaire, omw’ibara lya Yesu, Amiina.
ME CWINY ME WAKKE
Lakwena Grace Lubega
Yakobo 4:6(KJV); Ento en medde ki miyo kicane; pi meno, lok ma yam gicoyo waco ni, “Lubaŋa pyem ki jo ma wakke, ento miyo kica bot jo mamwol.”
Rac pa cwiny me wakke madong dit loyo en aye ni en umu wang dano. Jo mapol ma wakke pe gi ngeyo ni gitye kumenu pien wakke tye ki kitte me kane woko i kabedo matut me cwiny dano.
Dano mapol gineno wakke ki i ginma nen keken dok pe ki i cwiny. Kace ngatmo woro dok timo jami ma nyutu ni mwol, jo mukene gitamo ni lakit dano man wor ada.
Ento man aye pe kitma Lubanga neno kwede cwiny dano. Kwany labol pa Moses. En obedo ngatma ma cok pa cwinye onongo nen woko dok twero bedo ni obedo tek twaltwal me poro kit man ki wakke. Ento rwot mono waco ikome ningo?
Ibuk me wel 12:3, Baibul waco ni Moses onongo mwol mada, loyo dano ducu me wang lobo ni.
Lubanga pyem ki jo ma wakke. Ngatmo keken ma tyeka yele i wat kin en ki Rwot omyero kare ducu ongine kekene i tar man pien wakke en aye lageng ma neko wat macok ki Lubanga.
I tic ikom awakka, omyero wapwonye kibot Daudi ma ibuk pa Jabuli 139:23(MSG) waco ni, “yeny kwona, ai Rwot, niang jami ducu ma kwako kuma; ngi kiryo dok itema, nong cel pa ginma abedo…”
Kipak nyinge!
KWAN MUKENE: Wel 12:3
LWOD MADIT: Lubanga pyem ki jo ma wakke. Ngatmo keken ma tyeka yele i wat kin en ki Rwot omyero kare ducu ongine kekene i tar man pien wakke en aye lageng ma neko wat macok ki Lubanga.
LEGA: Wora me amara, apwoyi pi ada man. An amiyo kwona boti. Ti ikoma iyo ma in keken aye itwero. In keken aye ingeyo i ada dok iniang an. In ingeyo ngo ma okane dok otur kama tut loyo i an. Cang ginma myero icang; yub ginma omyero iyubi; tur ginma omyero itur dok put woko ginma pe ipito, inying Yesu, Amen.
CUNY ME AWAKA
Akwena Grace Lubega
Yakobo 4:6; Ento en medde miyo winyo mere; pi mannono, coc a yam ocoo kobo ni, “Obaŋa pyem i jo a wakere, cite mio winyo baŋ jo amwol.”
Gin acel arac akato ame cuny me awaka tye kede obedo ni mom nen kanaler. Pol a jo ame tye kede awaka mom ŋeo ni otye gini kede pien awaka maro pono i kabedo atut i cuny dano.
Pol a jo neno awaka i yore me gin anen i oko ento mom i cuny. Ka dano woto kede bedo kede cuny aber, jo okene tamo ni kodi dano ni nwoŋo i ateni mwol.
Ento mano pe obedo kit ame Obaŋa neno kede cuny dano. Nen apor a Muca. En nwoŋo obedo dano ame tye kede akemo daŋ onwoŋo tek tutwal me kite ni bedo kede awaka. Ento ŋo Obaŋa okobo akwako en?
Iyi Wel 12:3, Baibul kobo ni Muca onwoŋo mwol meicel, ame kato jo luŋ ame rik onwoŋo tye i wilobo.
Obaŋa pyem i jo awakere. Dano moro keken ame tye i lweny i watere kede Rwot myero nene kene i diro i lero ni pien awaka obedo ageŋ ame neko bedo wa karacel kede Obaŋa.
Iyi kwanyo awaka i kwowa, myero onwoŋ pwony i baŋ Daudi ame i Jabuli 139:23 okobo ni, ” Ngi kwona i diro, Ama Obaŋa, me iŋe gin ame tye i cunya, koŋ itema, me iŋe kan ame tam tye iye.”
Opakke wunu!
MEDE IKWANO: Wel 12:3, Jabuli 139:23
APIRE TEK: Obaŋa pyem i jo awakere. Dano moro keken ame tye i lweny i watere kede Rwot myero nene kene i diro i lero ni pien awaka obedo ageŋ ame neko bedo wa karacel kede Obaŋa.
KWAC: Papa me amara, apwoyi pi ateni ni. Amiyo cunya baŋi. Ti keda iyore ame yin keni itwero. Yin keni aye ŋeo daŋ niaŋ an. Yin iŋeo gin opono daŋ otur i kabedo atut iyia. Caŋ gin myero icaŋ; dwogo karacel gin amyero i dwogo karacel; tur gin amyero i tur daŋ put oko gin ame yin mom i pito, inyiŋ Yecu, Amen.
KUHUSU ROHO YA KIBURI
Mtume Grace Lubega
Yakobo 4:6 (KJV); Lakini hutujalia sisi neema iliyozidi; Kwa hiyo husema, Mungu huwapinga wajikuzao, bali huwapa neema wanyenyekevu.
Mojawapo ya hatari kubwa ya roho ya kiburi ni kwamba imefichika sana. Watu wengi wenye kiburi hawajui hilo kwa sababu kiburi kina tabia ya kujificha ndani kabisa ya moyo wa mtu.
Watu wengi hutazama kiburi kutoka kwa mtazamo wa kimwili tu na wala si kiroho. Mtu anapotembea na kuenenda kwa unyonge unaoonekana, wengine hufikiri kwamba ni lazima mtu huyo awe mnyenyekevu kweli.
Lakini hivyo si Mungu anavyohukumu mioyo ya wanadamu. Chukua mfano wa Musa. Alikuwa mtu mwenye hasira kali na huenda ikawa vigumu kuhusisha tabia hiyo na kiburi. Lakini Bwana anasema nini juu yake?
Katika Hesabu 12:3, Biblia inasema kwamba Musa alikuwa mpole sana kuliko wanadamu wote waliokuwa kwenye uso wa dunia.
Mungu huwapinga wenye kiburi. Mtu yeyote anayehangaika katika uhusiano wake na Bwana lazima ajichunguze kila wakati katika nuru hii kwa sababu kiburi ni ukuta unaoua uhusiano wa karibu na Mungu.
Katika kukabiliana na kiburi, ni lazima tujifunze kutoka kwa Daudi ambaye katika Zaburi 139:23(MSG) anasema, “Ee Mungu, uyachunguze maisha yangu, ujue kila kitu kunihusu; Nichunguze na unijaribu, pata picha wazi ya kile ninachohusu…”
Msifuni!
MASOMO YA ZIADA: Hesabu 12:3
UJUMBE MKUU: Mungu huwapinga wenye kiburi. Mtu yeyote anayehangaika katika uhusiano wake na Bwana lazima ajichunguze kila wakati katika nuru hii kwa sababu kiburi ni ukuta unaoua uhusiano wa karibu na Mungu.
SALA: Baba Mpenzi, nakushukuru kwa kweli hii. Ninautoa moyo wangu Kwako. Shughulika nami kwa njia ambazo Wewe pekee unaweza. Wewe pekee ndiye unanijua na kunielewa. Unajua kile kilichofichwa na kuvunjika ndani ya sehemu zangu za ndani kabisa. Ponya kile ambacho lazima kiponywe; rekebisha kile kinachopaswa kurekebishwa; vunja kile ambacho lazima kivunjwe na ng’oa kile usichopanda, katika jina la Yesu, Amina.
VAN DE GEEST VAN TROTS
Apostel Grace Lubega
Jakobus 4:6 (HSV); Hij echter geeft des te meer genade. Daarom zegt de Schrift: God keert Zich tegen de hoogmoedigen, maar aan de nederigen geeft Hij genade.
Een van de grootste gevaren van de geest van trots is dat het erg obscuur is. Veel mensen die trots zijn, hebben geen idee dat ze dat zijn, omdat trots de neiging heeft zich te verbergen in de diepste uithoeken van het hart van een mens.
De meeste mensen beschouwen trots strikt vanuit het fysieke perspectief en nooit vanuit het spirituele. Wanneer een man loopt en zich gedraagt met merkbare vroomheid, gaan sommigen ervan uit dat zo iemand echt nederig moet zijn.
Maar zo oordeelt God niet over de harten van mensen. Neem een voorbeeld aan Mozes. Hij was een man met een merkbaar humeur en het kan moeilijk zijn geweest om zo’n temperament met trots te associëren. Maar wat zegt de Heer over hem?
In Numeri 12:3 zegt de Bijbel dat Mozes zeer zachtmoedig was, boven alle mensen op aarde.
God weerstaat de trots. Ieder mens die worstelt in zijn relatie met de Heer moet zichzelf altijd in dit licht onderzoeken, want trots is de muur die intimiteit met God doodt.
In het omgaan met trots moeten we leren van David die in Psalm 139:23(MSG) zegt: “onderzoek mijn leven, o God, ontdek alles over mij; Doe een kruisverhoor en stel me op de proef, krijg een duidelijk beeld van waar ik het over heb…’
Prijs Hem!
VERDERE STUDIE: Numeri 12:3,
HET GOUDKLOMPJE: God weerstaat de trots. Ieder mens die worstelt in zijn relatie met de Heer moet zichzelf altijd in dit licht onderzoeken, want trots is de muur die intimiteit met God doodt.
GEBED: Liefhebbende Vader, ik dank U voor deze waarheid. Ik geef mijn hart aan U. Handel met mij op manieren die alleen U kunt. U alleen kent en begrijpt mij echt. U weet wat verborgen en gebroken is in de diepste delen van mij. Genees wat genezen moet worden; repareer wat gerepareerd moet worden; Breek wat gebroken moet worden en ontwortel wat U niet hebt geplant, in Jezus’ naam. Amen.