Apostle Grace Lubega
Ephesians 1:17 (KJV): That the God of our Lord Jesus Christ, the Father of glory, may give unto you the spirit of wisdom and revelation in the knowledge of him:
—
Revelation precedes wisdom but not all revelation imparts wisdom. Revelation is for access; wisdom defines our maturity.
One of the greatest mistakes we can make in our spiritual journey is equating revelation with maturity.
Many people assume that because they have received profound insight into the mysteries of God, they have reached spiritual maturity. But spiritual maturity is not simply about what you see—it is about how you live. There are those who may not be able to articulate grand revelations, yet their lives reflect deep intimacy and maturity in God. Their faithfulness, character, and fruitfulness reveal their depth in Him.
This is why we must never downplay the power of spiritual experiences. Encounters with God are real and transformative and are meant to lead us into wisdom.
The true mark of a believer who knows God is the reconciliation between revelation and wisdom—between what is received as deep spiritual insight and how one walks in obedience daily.
The perfect balance is found in Jesus. He was full of revelation, yet He walked in wisdom. He knew divine mysteries but lived with humility, patience, and obedience to the Father. We must strive for the same—allowing our revelations to fuel our pursuit of wisdom, so that we may grow into the full stature of Christ.
FURTHER STUDY: James 1:5; Colossians 1:9-10
GOLDEN NUGGET: The true mark of a believer who knows God is the reconciliation between revelation and wisdom—between what is received as deep spiritual insight and how one walks in obedience daily.
PRAYER: Heavenly Father, thank You for revealing Yourself to me. I thank You because I grow in wisdom and obedience. My spiritual experiences lead me into deeper intimacy with You, shaping my character and actions. You teach me to reconcile what You show me with how I live, so I may truly reflect Your heart. In Jesus’ name, Amen.
OKUBIKKULIRWA N’AMAGEZI: OKUGERAAGERANYA OKUTUUKIRIDDE
Omutume Grace Lubega
Abaefeeso 1:17(KJV): Katonda wa Mukama waffe Yesu Kristo, Kitaffe ow’ekitiibwa, abawe omwoyo ogw’amagezi n’ogw’okubikkulirwa mu kumutegeera ye;
—
Okubikkulirwa kukulemberamu amagezi naye si buli kubikkulirwa kuwa amagezi. Okubikkulirwa kutuwa emyagaanya; amagezi gannyonnyola obukulu bwaffe.
Emu ku nsobi ezisinga obukulu ze tusobola okukola mu lugendo lwaffe olw’eby’omyoyo kwe kwenkanyankanya okubikkulirwa n’obukulu.
Abantu bangi balowooza nti olw’okuba bafunye okutegeera okw’amaanyi mu byama bya Katonda, batuuse ku bukulu bw’omwoyo. Naye obukulu bw’omwoyo tebuli ku ki ky’olaba bulabi–buli ku ngeri gy’otambuzaamu obulamu. Waliwo abo abayinza obutasobola kunnyonnyola eby’okubikkulirwa ebisukkulumu, ng’ate obulamu bwabwe bulaga enkolagana ey’ebuziba n’obukulu mu Katonda. Obwesigwa bwabwe, enneeyisa, n’okubala ebibala kulaga obuziba bwabwe mu Ye.
Eno y’ensonga lwaki tetulina kunyooma maanyi g’ensisikano z’omumwoyo.
Ensiskano ne Katonda za ddala era zikyusa era zigendereddwa kutuwa magezi.
Akabonero akatuufu ak’omukkiriza amanyi Katonda kwe kutabaganya wakati w’okubikkulirwa n’amagezi–wakati w’ekyo ekitwalibwa ng’obuziba bw’obwannamadala bw’omwoyo n’engeri omuntu gy’atambuliramu mu buwulize bulijjo.
Ekipimo ekituufu kiri mu Yesu. Yali ajjudde okubikkulirwa, naye ng’atambulira mu magezi. Yali amanyi eby’amagero eby’obwakatonda naye nga mwetowaze, mugumiikiriza, era nga muwulize eri Kitaawe. Tulina okuluubirira ekyo kye kimu–okuleka okubikkulirwa kwaffe kutuleetere okuwondera amagezi, tusobole okukula mu bujjuvu bwa Kristo.
YONGERA OSOME: Yakobo 1:5, Abakkolosaayi 1:9-10
AKASUMBI KA ZAABU: Akabonero akatuufu ak’omukkiriza amanyi Katonda kwe kutabaganya wakati w’okubikkulirwa n’amagezi–wakati w’ekyo ekitwalibwa ng’obuziba bw’obwannamadala obw’omwoyo n’engeri omuntu gy’atambuliramu mu buwulize bulijjo.
ESSAALA: Kitange Ow’omuggulu, nkwebaza ku lw’okuneebikkulira nze. Nkwebaza kubanga nkula mu magezi n’obuwulize. Ensisinkano zange ez’ebyomwoyo zintwala mu nkolagana ey’ebuziba naawe, mu kubumba enneeyisa n’ebikolwa byange. Onjigiriza okukwataganya ebyo byondaga n’engeri gye mbeeramu, olwo nsobole okulaga Omutima Gwo mu mazima. Mu linnya erya Yesu, Amiina.
OKUSHUURUURIRWA N’OBWENGYE: OKWINGANISA OKUHIKIRE
Entumwa Grace Lubega
Abaefeso 1:17: “nimbashabira ngu: Ruhanga wa Mukama waitu Yesu Kristo, Tataitwe ow’ekitiinisa, abahe omwoyo gw’obwengye n’okushuuruurirwa, mumumanye;”
—
Okushuuruurirwa nikukira obwengye kwonka tikushuuruurirwa kwona ngu nikuha obwengye. Okushuuruurirwa n’okw’okutunga omugisha; obwengye nibushorora okukura kwaitu.
Enshobi nkuru ei turikubaasa kukora omu rugyendo rwaitu rw’omwoyo n’okwingainganisa okushuuruurirwa n’obukuru.
Abantu baingi nibateekateeka ngu ahabw’okuba batungire okushuuruurirwa kwingi omu nama za Ruhanga, bahikire aha kukura kw’omwoyo. Kwonka okukura kw’omwoyo tikuri aha eki orikureeba—kuri omu ku orikubaho. Hariho abo abatarikubaasa kwetegyereza okushuuruurirwa kukuru, kandi obwo amagara gaabo garikworeka omubonano muhango n’obukuru omuri Ruhanga. Obwesigwa bwabo, emicwe, n’okwaana ebyaana nikworeka obukuru bwabo omuriwe.
Eki nikyo ahabw’enki titushemereire kugaya amaani g’ebirikutubaho omu mwoyo. Okubugana Ruhanga kuriho kandi nikuhindura kandi kukozirwe kututwaara omu bwengye.
Akamanyiso kakuru k’omwikiriza orikumanya Ruhanga n’okugarukanisa okushuuruurirwa n’obwengye—ahagati y’ekyayakiirwa nk’okwetegyereza kw’omwoyo okukuru hamwe n’oku omuntu arikugyendera omu kworoba buri eizooba.
Okwinganisa okuhikire nikushangwa omuri Yesu. Akaba ayijwiire okushuuruurirwa, kandi obwo akagyendera omu bwengye. Akaba namanya enaama z’obwa Ruhanga kwonka akaguma omu bucureezi, okugumisiriza, n’okworobera Ishe. Tushemereire kwehanganira ekyo—tukaikiriza okushuuruurirwa kwaitu kukata amaani omu kusherura kwaitu kw’obwengye, kwenda ngu tukure kuhika aha bukuru obw’orurengo rwa Kristo.
SHOMA N’EBI: Yakobo 1:5; Abakolosai 1:9-10
EBIKURU MUNONGA: Akamanyiso kakuru k’omwikiriza orikumanya Ruhanga n’okugarukanisa okushuuruurirwa n’obwengye—ahagati y’ekyayakiirwa nk’okwetegyereza kw’omwoyo okukuru hamwe n’oku omuntu arikugyendera omu kworoba buri eizooba.
ESHAARA: Taata ow’omwiguru, ninkusiima ahabw’okunyeshuuruurira. Ninkusiima ahabw’okuba ninkura omu bwengye n’okworoba nari okutiina. Ebindabiremu omu mwoyo nibindetera kuza omu mubonano naiwe, birikwombeka emicwe n’ebikorwa. Nonyegyesa kugarukanisa eki orikunyoreka n’oku ndikubaho, kwenda ngu nkore nk’oku omutima gwaawe guri. Omu eiziina rya Yesu, Amiina.
OKUSUKUURWA N’AMAGEZI: OKWINGANAINGANA OKUHIKIRIIRE
Omukwenda Grace Lubega
Abefeeso 1:17(KJV): Nukwo Ruhanga wa Mukamu waitu Yesu Kristo,Taata wekitinisa, asobole kubahereza Omwoyo w’amagezi n’okusukuurwa omukumanya Kwe:
—
Okusukuurwa kubanza amagezi, baitu tikiri ngu okusukuurwa kwoona kuleeta amagezi. Okusukuurwa kuli kwo kukutaahya; amagezi ganjuura obukuru bwaitu.
Emu ha nsobi enkooto ezitukusobora kukora omurugendo rwaitue kuli kulengesaniza okusukuurwa n’okukura.
Abantu baingi batekereza ngu habwokuba ngu batungire okumanyasibwa okwomunda omu nsita za Ruhanga, hati bahikire ha kuba bakuru, baitu kukura omu mwoyo tikiri hali ebyo ebyorora—kiri omu mulingo oyomeera. Haroro abantu abasobora kuba batakusobora kusoboora kurungi okusukuurwa, kunu obwomeezi bwabu nibwoleka okuterana na Ruhanga okwomunda kandi nobukuru omu Ruhanga. Obwesigwa bwabu, engeso, nokwana ebijuma nibyoleka okuba omunda muno kwabu omu Ruhanga.
Enu niyo ensonga habwaki tuteekwa obutarroora hansi amaani gebintu turabiremu omu mwoyo. Okwitirana Ruhanga kuli kwamazima kandi kuhindura kandi kubaho kutwebembera omu magezi.
Akokurorwaho akomwikiriza anyakumanyire Ruhanga kali okuteraniza okusukuurwa n’amagezi—hagati yebitungirwe nka okumanya okw’omunda okw’omwoyo kandi n’omulingo omuntu arubatira omukworoba buli kiro.
Okwinganaingana okuhikiriire kusangibwa omu Yesu. We akaba aijwire okusukuurwa, kunu narubatira omu magezi. We akaba amanyire ensita z’obwa Ruhanga baitu akomereera omu kwebundaaza, omu kugumisiriza, kandi n’omukworoba hali Taata. Itwe tuteekwa kurwanisa kuba nikyo kimu—nitwikiriza okusukuurwa kwaitu kwongeramu omuuro omu kwekamba kwaitu okw’amagezi, nukwo tusobole kukura omukwijura okwa Kristo ayemeriire.
GALIHYA N’OSOMA: Yakobo 1:5; Abakolosaayi 1:9-10
EBIKURU MUBYOONA: Akokurorwaho akomwikiriza anyakumanyire Ruhanga kali okuteraniza okusukuurwa n’amagezi—hagati yebitungirwe nka okumanya okw’omunda okw’omwoyo kandi n’omulingo omuntu arubatira omukworoba buli kiro.
ESAARA: Taata ow’omu Iguru, webale habw’okunyesukuura. Nyowe nkusiima habwokuba nyowe nkura omu magezi n’omukworoba. Ebintunga okurabamu omu by’omwoyo bintwara omukuterana hamu na Iwe okw’omunda, nibibumba engeso yange n’ebikorwa. Iwe onyegesa kuteraniza ebyonyoleka hamu n’omulingo nyomeera, Nukwo nsobole omumananu kwoleka omutima gwa We. Omu ibara lya Yesu, Amiina.
NIYABO KI RYEKO: POKO NE MAROM
Lakwena Grace Lubega
Jo Epeco 1:17(KJV): Alego Lubaŋa pa Rwotwa Yecu Kricito, Lubaŋa Won deyo, wek omiwu cwiny me ryeko, dok bene onyutwu ŋec i kome kekene:
—
Ngec telo yoo ki ryeko ento pe ngec ducu miyo ryeko.
Ngec obedo me nongo yoo; vryeko nyutu tegi wa.
Roc madit acel ma watimo iwotwa me cwiny en aye keto ryeko marom ki tegi .
Jo mapol tamo ni pien gu bedo ki neno ikom mung pa Lubanga, dong gu o i tegi me cwiny. Ento tegi me cwiny pe obedo ginma ineno keken – obedo kitma ikwo kwede. Tye jo ma pe gubi waco ryeko mogo calo jo mukene, ento kun kwogi nyutu ni gitye i kwo matut dok tegi ki Lubanga. Gene gi, kitgi dok adwoki me kwogi nyutu bedo matut gi kwede.
Man aye oweko omyero pe wanen jami ma wawok iye i cwiny ni calo ginma tidi. Rwate wa ki Lubanga obedo ada dok kelo aloka loka dok ticce tye me telowa i ryeko.
Lanyut man me dano maye ikom Kricito me ada ma ngeyo Lubanga obedo kubu kin ryeko ki niyabo- ikin ginma gijolo calo neno icwiny matut dok kitma ngatmoni woto kwede i winyo lok nino ducu.
Poke ne marom ginongo i Yecu. En onongo opong ki niyabo, ento kun En owoto i ryeko. En onongo ngeyo mung pa Lubanga ento okwo ki mwolo, jingo cwiny, dok winyo lok bot won. Omyero wa yele pi gin acel-lu kunwa ye ki ngec wa medo yenyo ngec, wek wadong i dongo ma opong ki Kricito.
KWAN MUKENE: Yakobo 1:5; Jo Kolocai 1:9-10
LWOD MADIT: Lanyut man me dano maye ikom Kricito me ada ma ngeyo Lubanga obedo kubu kin ryeko ki niyabo- ikin ginma gijolo calo neno icwiny matut dok kitma ngatmoni woto kwede i winyo lok nino ducu.
LEGA: Wora me polo, apwoyi pi nyute bota. Apwoyi pien adongo i ngec dok i winyo Lok. Jami ma aneno i cwiny cwala i bedo cok matut kwedi, kun Loko kita dok ticca. In ipwonya me kubu kin kitma akwo kwede, wek anyut cwinyi i ada. Inying Yecu, Amen.
YABO ŊEC KARACEL KEDE RYEKO: GIN AROMAROMA ABER ODOCO
Akwena Grace Lubega
Jo Epeco 1:17 (Lango): Akwao Obaŋa won kwogo ame papa a Rwotwa Yecu Kricito, me miwu cuny me ryeko, dok daŋ oyab ŋecwu i kome.
—
Yabo ŋec pire tek lo ryeko cite mom ŋec oyabere luŋ mio ryeko. Ŋec man oyabere ni obedo dogola; ryeko nyuto kit ame otego kede.
Bal acel adit ame wan otwero timo i wotwa me cuny obedo neno ŋec ame oyabere kede tego acalo gin ame rorom.
Pol ajo tamo ni pien gin ogamo neno atut ikom imuŋ Obaŋa, gin nwoŋo doŋ otego oko. Cite tego i cuny mom ka kwako gin ame i neno- obedo kit ame ikwo kede. Tye jo amom twero pwonyo ŋec atut tutwal, cite kwo gi nyuto bedo i wat atut kede tego iyi Obaŋa. Genne gi, kite gi, karacel kede adwoogi aber a ticgi nyuto tutgi iyi En.
Man en omio wan myero mom onen i waŋ apiny teko a jami ame obeo iye i cuny. Rwatte wa kede Obaŋa tye ateni daŋ kelo alokaloka daŋ ticcere obedo me telo wa iyi ryeko.
Anyut me ateni ikom dano oye ame ŋeo Obaŋa obedo ribo karacel ŋec oyabere ni kede ryeko- iyi akina gin ame ogamo gini acalo ŋec atut karacel kede kit ame dano woto kede ite loc nino nino.
Gin arorom aber odoco nwoŋere iyi Yecu. En nwoŋo opoŋ kede ŋec oyabere, cite En owoto iyi ryeko. En nwoŋo ŋeo imuŋ Obaŋa cite obin okwo kwomere i mwolo, diocuny, kede bedo ite loc a Papo. Wan myero oyele me timo amano- kun oyeyi ŋec wa man oyabere ni me mio wa yenyo ryeko, me wek wan odoŋ iyi Kricito, en ame jami luŋ aluŋa opoŋ iye.
MEDE IKWANO: Yakobo 1:5; Jo Kolocai 1:9-10
APIRE TEK: Anyut me ateni ikom dano oye ame ŋeo Obaŋa obedo ribo karacel ŋec oyabere ni kede ryeko- iyi akina gin ame ogamo gini acalo ŋec atut karacel kede kit ame dano woto kede ite loc nino nino.
KWAC: Papo ame tye i Polo, apwoyi pi nyute bota. Apwoyi pien adoŋo i ryeko karacel kede ite locci. Jami ame abeo iye i cuny tela i wat atut karacel kedi, kun yiko kite karacel kede tic ame atio. Yin ipwonya me ribo ŋo ame i nyuta karacel kede kit ame akwo kede, me wek iyi ateni anyut cunyi. Inyiŋ Yecu, Amen.
APUKOKINO KA ACOA: AITURIANET NAIBECOKINA
Ekiyakia Grace Lubega
Ipeson 1:17 (AOV): Ebe Edeke loka Ejakaitiwok Yesu Kristo, Papa loka aibuses, koinak yes emoyo loka acoa ka apukokinia ajenun ŋes,
—
Apukokino iŋareni acoa konye mere apukokino kere einakini acoa. Apukokino erai kanu aŋaikino; acoa elimori ationitewok.
Ediope kaibucanareta nuipedori ooni aswam kotoma alositewok naka omoyo erai aiturian apukokino keda ationite.
Ituŋa luipu eomomoete ebe naarai adumutu kesi acoa naepol kotoma aiyeiyea naka Edeke, adoloto kesi ationite naka omoyo. Konye ationite omoyo ŋesimam erai nubon iseseni jo – erai da eipone loijaria jo. Ejaasi ŋun lumam eminasi apedor apakapak apukokineta nutieik, konye kitodunite aijarakec eidicane loidul ka ationite kotoma Edeke. Amunonut kec, ipokesio keda aira araito itodunit aidules kec kotoma Ke.
Na ŋesi mam cut ekotor ooni aikamisiar apedor naka anuetakanakinete ooni omoyo. Atakanikineta keda Edeke eraasi nuejaasi ido ijulete kobeit kesi da aiŋarenikin ooni acoa.
Aitodunet na abeite naka eyuunan loejeni Edeke erai aitirianet naka apukokino keda acoa – kokidiŋ naka anuedumuno kwape acoa naomoyo keda eipone loelosio idiope kotoma arimakite ŋiniduc.
Aiturianet naibecokina edumun kotoma ka Kristo. Eleleba Ŋesi apukokino, konye kolosi Ŋesi kotoma acoa. Ajeni Ŋesi aiyeiyesia nualaunak konye kojari kaiyepepeera, katitiŋu, ido karimaakite Papa. Ejai ooni da awuta kanu anueputos – acamakin apukokineta wok aitupuruun atupakite wok naka acoa, tetere ooni ipoloi kotoma aileleba ka Kristo.
ASIOMAN NAIYATAKINA: Yakon 1:5; Ikolosain 1:9-10
NUEPOSIK BALA ESABU: Aitodunet na abeite naka eyuunan loejeni Edeke erai aitirianet naka apukokino keda acoa – kokidiŋ naka anuedumuno kwape acoa naomoyo keda eipone loelosio idiope kotoma arimakite ŋiniduc.
AILIP: Papa lokotoma Akuj, eyalama kanuka apukun Akonikuwan ne ajai eoŋ. Eyalama eoŋ naarai apoloi eoŋ kotoma acoa keda ariimakite. Atakanakineta ka nuomoyo iŋarenikinete eoŋ toma oidicane loidul keda Jo, itetenete eipone ka keda aswamisio. Isisianakini Jo eoŋo aiturian nuitodikini Jo eoŋ keda eipone loajaria eoŋ, tetere eoŋ etodiari etau Kon kabeit. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
Loading…
RÉVÉLATION ET SAGESSE : L’ÉQUILIBRE PARFAIT
L’Apôtre Grace Lubega
Éphésiens 1:17 (LSG): “afin que le Dieu de notre Seigneur Jésus-Christ, le Père de gloire, vous donne un esprit de sagesse et de révélation, dans sa connaissance.”
—
La révélation précède la sagesse, mais toute révélation n’apporte pas forcément la sagesse. La révélation donne accès ; la sagesse définit notre maturité.
L’une des plus grandes erreurs que nous puissions commettre dans notre marche spirituelle est de confondre révélation et maturité.
Beaucoup pensent qu’avoir reçu des révélations profondes sur les mystères de Dieu signifie qu’ils ont atteint la maturité spirituelle. Mais la maturité spirituelle ne se mesure pas seulement à ce que l’on voit –elle se manifeste dans la manière dont on vit. Il y a ceux qui, bien qu’incapables d’expliquer de grandes révélations, manifestent une profonde intimité et maturité en Dieu. Leur fidélité, leur caractère et leur fécondité témoignent de leur profondeur en Lui.
C’est pourquoi nous ne devons jamais sous-estimer la puissance des expériences spirituelles. Les rencontres avec Dieu sont réelles et transformatrices, et elles doivent nous conduire vers la sagesse.
La véritable marque d’un croyant qui connaît Dieu est l’harmonie entre la révélation et la sagesse entre ce qui est reçu comme une profonde compréhension spirituelle et la manière dont on marche dans l’obéissance chaque jour.
L’équilibre parfait se trouve en Jésus. Il était rempli de révélation, mais Il marchait avec sagesse. Il connaissait les mystères divins, mais vivait avec humilité, patience et obéissance envers le Père. Nous devons aspirer au même équilibre laissant nos révélations nourrir notre quête de sagesse afin de croître pleinement à la stature de Christ.
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE: Jacques 1:5 ; Colossiens 1:9-10
PASSAGE EN OR: La véritable marque d’un croyant qui connaît Dieu est l’harmonie entre la révélation et la sagesse – entre ce qui est reçu comme une profonde compréhension spirituelle et la manière dont on marche dans l’obéissance chaque jour.
PRIÈRE: Père céleste, merci de te révéler à moi. Merci parce que je grandis en sagesse et en obéissance. Mes expériences spirituelles m’amènent à une plus grande intimité avec Toi, façonnant mon caractère et mes actions. Tu m’enseignes à harmoniser ce que Tu me montres avec ma manière de vivre, afin que je reflète véritablement Ton cœur. Au nom de Jésus, Amen.
OPENBARING EN WIJSHEID: DE PERFECTE BALANS
Apostel Grace Lubega
Efeze 1:17(HSV):“opdat de God van onze Heere Jezus Christus, de Vader van de heerlijkheid, u de Geest van wijsheid en van openbaring geeft in het kennen van Hem,”
—
Openbaring gaat vooraf aan wijsheid, maar niet alle openbaring verleent wijsheid. Openbaring is voor toegang; wijsheid bepaalt onze volwassenheid.
Een van de grootste fouten die we kunnen maken op onze spirituele reis is openbaring gelijk te stellen aan volwassenheid.
Veel mensen nemen aan dat ze, omdat ze diepgaand inzicht hebben gekregen in de mysteries van God, spirituele volwassenheid hebben bereikt. Maar spirituele volwassenheid gaat niet alleen over wat je ziet, het gaat over hoe je leeft. Er zijn mensen die misschien niet in staat zijn om grootse openbaringen te verwoorden, maar hun leven weerspiegelt diepe intimiteit en volwassenheid in God. Hun trouw, karakter en vruchtbaarheid onthullen hun diepte in Hem.
Daarom mogen we de kracht van spirituele ervaringen nooit bagatelliseren. Ontmoetingen met God zijn echt en transformerend en zijn bedoeld om ons naar wijsheid te leiden.
Het ware kenmerk van een gelovige die God kent, is de verzoening tussen openbaring en wijsheid – tussen wat wordt ontvangen als diep spiritueel inzicht en hoe iemand dagelijks in gehoorzaamheid wandelt.
De perfecte balans is te vinden in Jezus. Hij was vol openbaring, maar Hij wandelde in wijsheid. Hij kende goddelijke mysteries, maar leefde met nederigheid, geduld en gehoorzaamheid aan de Vader. Wij moeten ernaar streven hetzelfde te doen – onze openbaringen onze zoektocht naar wijsheid laten voeden, zodat we kunnen groeien tot de volledige gestalte van Christus.
VERDERE STUDIE: Jakobus 1:5; Kolossenzen 1:9-10
HET GOUDKLOMPJE: Het ware kenmerk van een gelovige die God kent, is de verzoening tussen openbaring en wijsheid – tussen wat wordt ontvangen als diep spiritueel inzicht en hoe iemand dagelijks in gehoorzaamheid wandelt.
GEBED: Hemelse Vader, dank U dat U Zichzelf aan mij openbaart. Ik dank U omdat ik groei in wijsheid en gehoorzaamheid. Mijn spirituele ervaringen leiden mij naar een diepere intimiteit met U, en vormen mijn karakter en daden. U leert mij om wat U mij laat zien te verzoenen met hoe ik leef, zodat ik werkelijk Uw hart kan weerspiegelen. In Jezus’ naam, Amen.
OFFENBARUNG UND WEISHEIT: DAS PERFEKTE GLEICHGEWICHT
Apostel Grace Lubega
Epheser 1,17 (LUT): Dass der Gott unseres Herrn Jesus Christus, der Vater der Herrlichkeit, euch gebe den Geist der Weisheit und der Offenbarung, Ihn zu erkennen.
—
Offenbarung hat Vorrang vor Weisheit, aber nicht jede Offenbarung vermittelt auch Weisheit. Die Offenbarung dient dem Zugang zu mehr, die Weisheit bestimmt unsere Reife.
Einer der größten Fehler, den wir auf unserer geistlichen Reise machen können, ist die Gleichstellung von Offenbarung und Reife.
Viele Menschen sind der Meinung, dass sie geistliche Reife erlangt haben, weil sie tiefe Einblicke in die Geheimnisse Gottes erhalten haben. Aber bei geistlicher Reife geht es nicht nur darum, was man sehen kann, sondern es geht darum, wie man lebt. Manche Menschen können vielleicht keine großen Offenbarungen verkünden, aber ihr Leben spiegelt eine tiefe Vertrautheit und Reife in Gott wider. Ihre Treue, ihr Charakter und ihre Fruchtbarkeit offenbaren ihre Innigkeit mit Gott.
Deshalb sollten wir die Bedeutung geistlicher Erfahrungen niemals herunterspielen. Begegnungen mit Gott sind real und tiefgreifend und sollen uns zur Weisheit führen.
Das wahre Merkmal eines Gläubigen, der Gott kennt, ist die Harmonie zwischen Offenbarung und Weisheit − zwischen dem, was man als tiefe geistliche Erkenntnis empfängt, und dem, wie man täglich im Gehorsam lebt.
Das perfekte Gleichgewicht findet sich in Jesus. Er war voller Offenbarungen, aber er lebte in Weisheit. Er kannte göttliche Geheimnisse, lebte aber in Demut, Geduld und Gehorsam gegenüber dem Vater. Wir sollten das Gleiche anstreben − indem wir unseren Offenbarungen erlauben, unser Streben nach Weisheit zu nähren, so dass wir zur vollen Größe Christi heranwachsen können.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Jakobus 1,5; Kolosser 1,9-10
FAZIT: Das wahre Merkmal eines Gläubigen, der Gott kennt, ist die Harmonie zwischen Offenbarung und Weisheit − zwischen dem, was man als tiefe geistliche Erkenntnis empfängt, und dem, wie man täglich im Gehorsam lebt.
GEBET: Himmlischer Vater, ich bin Dir so dankbar, dass Du Dich mir offenbart hast. Ich danke Dir, weil ich an Weisheit und Gehorsam zunehme. Meine geistlichen Erfahrungen führen mich in eine tiefere Vertrautheit mit Dir und prägen meinen Charakter und mein Handeln. Du hilfst mir, all das mit meinem Leben in Einklang zu bringen, was Du mir offenbarst, damit ich Dein Innerstes widerspiegeln kann. In Jesu Namen, Amen.