Apostle Grace Lubega
Matthew 19:6 (KJV): “Jesus declared, ‘What therefore God hath joined together, let not man put asunder'”
—
God does not join a man and a woman in marriage without a divine purpose in mind.
He looks at an assignment that must be fulfilled and by His wisdom knows that this purpose can be fulfilled beautifully and powerfully through two specific individuals.
Understanding this changes how we view marriage. Marriage becomes more than companionship; it becomes a covenantal partnership to fulfill a divine plan. And when purpose is understood, divorce becomes harder because you no longer see marriage as a human arrangement but as a God-orchestrated union tied to destiny.
The challenges that arise do not diminish the purpose; they become opportunities for growth, unity, and the strengthening of the bond God created.
Before you marry, this is one of the fundamental questions you must ask God. What is the purpose that my spouse and I have to fulfill in the kingdom of God? If you are already married, it is important to have this deep reflection too. Ask God why He joined the two of you. Let Him reveal what unique mandate can only be filled by the fact that the two of you are man and wife. Hallelujah!
FURTHER STUDY: Malachi 2:16, Ephesians 5:32
GOLDEN NUGGET: God does not join a man and a woman in marriage without a divine purpose in mind.
PRAYER: Father, I thank You for this wisdom. I see marriage through Your eyes and honor what You have joined. You strengthen the covenant of marriage in my life or in those around me, and let Your divine purpose be fulfilled in every home. I declare that what You have joined together, no man, no situation, and no power shall put asunder. In Jesus’ name, Amen.
OMUZINGO GW’ENJIGIRIZA KU BY’AMAKA: OKUZUULA EKIGENDERERWA MU BUFUMBO
Omutume Grace Lubega
Matayo 19:6(KJV): “Yesu n’alangirira, Kale ekyo Katonda kye yagatta awamu, omuntu takyawulangamu.
—
Katonda tagatta musajja na mukazi mu bufumbo nga talina kigendererwa eky’obwakatonda mu birowoozo.
Atunuulira omulimu ogulina okutuukirizibwa era olw’amagezi Ge akimanyi nti ekigendererwa kino kisobola okutuukirizibwa mu ngeri ennungi era ey’amaanyi okuyita mu bantu ababiri abalonde.
Okutegeera kino kukyusa engeri gye tutunuuliramu obufumbo. Obufumbo bufuuka okusingako ku kubeera n’owomukwano; bufuuka enkolagana ey’endagaano okutuukiriza enteekateeka ey’obwakatonda. Era ekigendererwa bwe kitegeerebwa, okugattululwa kweyongera okukaluba kubanga tokyalaba bufumbo ng’enteekateeka ey’omuntu wabula ng’okwegatta okutegekeddwa Katonda nga kusibiddwa ku magenda.
Okusoomoozebwa okusituka tekukendeeza ku kigendererwa; kufuuka emyagaanya gy’okukula, obumu, n’okunyweza enkwatagana Katonda gye yatonda.
Nga tonnawasa, kino kye kimu ku bibuuzo ebikulu by’olina okubuuza Katonda. Kigendererwa ki omwagalwa wange mu bufumbo nange kye tulina okutuukiriza mu bwakabaka bwa Katonda? Bwobeera nga wafumbirwa dda, kikulu okubeera n’okufumiitiriza kuno okw’ebuziba. Buuza Katonda lwaki yabagatta mwembi. Leka akubikkulire ekyo ekiragiro eky’enjawulo ekiyinza okujjuzibwa kubanga mwembi muli omusajja n’omukyala. Aleruya!
YONGERA OSOME: Malaki 2:16, Abaefeso 5:32
AKASUMBI KA ZAABU: Katonda tagatta musajja na mukazi mu bufumbo nga talina kigendererwa eky’obwakatonda mu birowoozo.
ESSAALA: Kitange, nkwebaza ku lw’amagezi gano. Ndaba obufumbo nga mpita mu maaso Go era nteeka ekitiibwa mu ekyo ky’ogasse. Onyweza endagaano y’obufumbo mu bulamu bwange oba mu bw’abo abanneetoolodde, era leka ekigendererwa Kyo eky’obwakatonda kituukirire mu buli maka. Nangirira nti ky’Ogasse awamu, tewali muntu, tewali mbeera, era tewali buyinza buli kyawula. Mu linnya erya Yesu, Amiina.
EBY’AMAKA: OKUZOORA EKIGYENDERERWA OMU BUSHWEERE
Entumwa Grace Lubega
Matayo 19:6: “Baba batakiri babiri kureka omwe. N’ahabw’ekyo eki Ruhanga yaateeraine hamwe, omuntu atarikitaanisa.”
—
Ruhanga tarikuterana omushaija n’omukazi omu bushweere ataine kigyendererwa omu nteekateeka.
Nareeba omurimo ogushemereire kuhikirizibwa kandi ahabw’obwengye bwe amanya ngu ekigyendererwa eki nikihikirizibwa gye kandi n’amaani omu bantu babiri aba.
Okwetegyereza eki nikihindura okuturikureeba obushweere. Obushweere nibureenga aha kukwatanisa n’omuntu; nibuhinduka enkoragana y’endagaano kuhikiriza enteekateeka y’obwa Ruhanga. Ekigyendererwa ku kirikwetegyerezibwa, okutaana nikuguma ahabw’okuba torikureeba bushweere nkenteekateeka y’omuntu kureka okweterana okukozirwe Ruhanga ahabw’ekigyendererwa.
Ebizibu ebirikwiija tibirikuhwerekyereza ekigyendererwa; nibuhinduka emigisha y’okukura, okukwatanisa, hamwe n’okugumya obumwe obu Ruhanga yahangire.
Otakashwiire, eki nikimwe aha bibuuzo bukuru ebi oshemereire kubuuza Ruhanga. Nikigyendererwa ki eki nyowe n’omukundwa wangye tushemereire kuhikiriza omu bukama bwa Ruhanga? Waaba washwiirwe, nikikuru naiwe kuteekateeka munonga aha bintu ebi. Buuza Ruhanga ahabw’enki yagaitsire imwe babiri. Reka akushuuruurire omurimo ogw’omutaano ogurikubaasa kwijuzibwa amazima ngu imwe babiri muri omushaija n’omukazi. Haleluya!
SHOMA N’EBI: Malaki 2:16, Abaefeso 5:32
EBIKURU MUNONGA: Ruhanga tarikuterana omushaija n’omukazi omu bushweere ataine kigyendererwa omu nteekateeka.
ESHAARA: Taata, Yebare ahabw’obwengye obu. Nindebera obushweere omu maisho gaawe kandi mpa ekitiinisa abu otereine. Nohamya endagaano y’obushweere omu magara gangye nari omuri abo abanyehinguririize, kandi reka ekigyendererwa kyaawe ky’obwa Ruhanga kihikirizibwe omuka Yona. Nindangirira ngu eki oteraine, tihariho muntu, enshonga, n’amaani, agashemereire kukitaanisa. Omu eiziina rya Yesu, Amiina.
OMUZINGO GW’AMAKA: KUMANYA EKIGENDERWA OMU BUSWEZI
Omukwenda Grace Lubega
Matayo 19:6(KJV): “Yesu Yagamba, ‘nukwo Ruhanga ekiyateranize ahamu, omuntu atalikibaganizamu’ “
—
Ruhanga Tateraniza omusaija n’omukazi omu buswezi hataroho ekigenderwa ky’obwa Ruhanga omu bitekerezo.
Atunuliira omulimo ogwina kuhikirizibwa kandi habw’amagezi Ge namanya ngu ekigenderwa kinu kikusobora kuhikirizibwa kurungi kandi omu maani kuraba omu bantu babiri abatongoirwemu.
Kwetegereza kinu kihindura omulingo turoramu obuswezi. Obuswezi bufooka ekikukiira hali omuganjano; bufooka endagano y’okukolera hamu kuhikiriza entekaniza y’obwa Ruhanga. Kandi ekigenderwa obukyetegerezebwa, okwahukana kifooka kigumu habwokuba oba otakyarora obuswezi nk’entekaniza y’omuntu baitu nk’okuteranizibwa okwa Ruhanga – yatandikire okutekerwe hali amagenda.
Akalitango akaija tikakendeza ekigenderwa, gufooka mugisa gw’okukura, obumu, kandi okugumya orujegere rwa Ruhanga Yahangiire.
Otakasweire, kinu kiri kimu hali ebikaguzo oina kukaguza Ruhanga. Kigenderwaki eky’omugonzebwa wange nanyowe twina kuhikiriza omu Bukama bwa Ruhanga?Bworaba omazire okuswerwa, kiri ky’omugaso okuba n’okucumitiriza kunu okw’omunziha. Kaguza Ruhanga habwaki Yabateraniza inywe ababiri. Leka Asukuule mulimo ki ogw’embaganiza ogukusobora kuhikirizibwa habw’ekyamazima ngu inywe ababiri muli musaija n’omukazi. Alleluya!
GALIHYA N’OSOMA: Maraki 2:16, Abefeso 5:32.
EKIKURU MUBYONA: Ruhanga Tateraniza omusaija n’omukazi omu buswezi hataroho ekigenderwa ky’obwa Ruhanga omu bitekerezo.
ESAARA: Taata, webale habw’amagezi ganu. Nkurora obuswezi kuraba omu maiso Gawe kandi nteekamu Ekitinisa ekyo ekyoteranize. Ogumya endagano y’obuswezi omu bwomezi bwange orundi omuli abo abanyetoroire, kandi leka ekigenderwa Kyawe eky’obwa Ruhanga kihikirizibwe omu buli maka. Nkurangirira ngu ekyo ekyoteranize hamu, busaho muntu, busaho nyikara kandi busaho maani agarakyahukaniza. Omu ibara lya Yesu, Amiina.
PWONY IKOM KITME GWOKO GANG: NONGO TYENLOK ME KWO I NYOM
Lakwena Grace Lubega
Matayo 19:6(KJV): “Yecu owaco atye ni, ” Pi meno gin ma Lubaŋa oribo kacel, dano pe opok kingi.”
—
Lubanga pe ribbo laco ki dako i nyom labongo yub mo i tamme.
En neno dog tic ma myero gicob dok ki ryeko ne ngeyo ni yub man twero cobe maber dok ki teko kun wok ki bot dano aryo nu.
Niang lokman loko kit ma waneno kwede nyom. Nyom doko gin ma kato bedo kacel; odoko gin ma jo aryo omoko ekingi me cobo yub pa Lubanga. Dok kace iniang tyenlok me nyom meno, poke ikin jo munyome doko tek pien dong pe ineno nyom calo yub pa dano ento calo ribbe ma Lubanga oyubu ma rwate ki anyimi.
Peko ma bino pe dwoko piny tyenlok meno; gin doko kare me dongo, ribe kacel, dok jingo wat ma Lubanga oyubu.
Mapwod peya inyomme, man obedo lapeny acel ma pire tek ma myero ipeny Lubanga. Tyenlok ango ma an kacel ki ngat ma amito wanyome kwede ni omyero wacob i ker pa Lubanga? Kace in dong inyome woko, pire tek me bedo ki tam matut man bene. Peny Lubanga pingo en oribo wun aryo ni. Wek en onyut tic atima ma pire tek ma twero time kace wun aryo ni wudoko laco ki dako. Aleluya!
KWAN MUKENE: Malaki 2:16, Jo Epeco 5:32
LWOD MADIT: Lubanga pe ribbo laco ki dako i nyom labongo yub mo i tamme.
LEGA: Wora, apwoyi pi ryeko man. Aneno nyom niwok ki wangi ki aworo gin ma in iribo. In ijingo gicikke me nyom i kwona onyo i jo ma cok kweda, dok wek yubi me deyo ocobe i gangi ducu. Atucu ni ginma in i ribo kacel, pe tye ngat mo, gin mo, tekare mo ma obi poko kingi. I nying Yecu, Amen.
PWONY AKWAKO YI PACO: NWOŊO GINNORO ME ATIMA I NYOM
Akwena Grace Lubega
Matayo 19:6 (Lango): Kite-nono, gin mom doŋ otye aryo, ento kom acel keken. Gin ame Obaŋa onoto karacel dano kur ket akinagi.”
—
Obaŋa mom noto icoo karacel kede dako i nyom aboŋo ticcere moro i tammere.
En neno ticcoro ame myero cobbere eka pi ryeko Mere en ŋeo ni tic man twero cobbere i yore a mwonya tutwal kede teko iyi ikom jo moro aryo.
Niaŋ gin man loko kit ame wan oneno kede nyom. Nyom cako bedo ginnoro adit ame kato ka bedo i owotte; cako bedo ribbere me tic karacel me cobo tic Obaŋa. Daŋ ka tic me atia oniaŋere, pokkere cako bedo atek pien yin doŋ mom i cako neno nyom acalo ginnoro ame dano oyiko ento acako notte karacel ame Obaŋa oyiko me cobo ticcoro.
Peko ame bino mom dwoko cen ticco; peko no cako bedo dogola ame oyabere pi tego, notte karacel, karacel kede mio notte man ame Obaŋa oyiko ni bedo atek.
Ame pwod ru inyom, man en apeny apire tek tutwal ame yin myero ipeny Obaŋa. Tic aŋo ame apae na karacel kede an ame myero an acob kede iyi loc Obaŋa? Ka yin doŋ inyommere, pire tek me neno gin man iyore atut. Peny Obaŋa pi tyen kop aŋo omio En onoto wu karacel. Wek En nyutti ticco ame pi notte wu acalo icoo kede dako karacel twero cobbere. Alleluya!
MEDE IKWANO: Malaki 2:16; Jo Epeco 5:32
APIRE TEK: Obaŋa mom noto icoo karacel kede dako i nyom aboŋo ticcere moro i tammere.
KWAC: Papa, apwoyi pi ryeko man. Aneno nyom kit ame Yin ineno kede eka daŋ ate woro gin ame Yin i noto karacel. Yin imio cikkere me nyom teko ikwo na onyo me a jo ame tye i laŋetta, daŋ wek miti kede ticci cobbere i paco luŋ. Arabo ni gin ame Yin i noto karacel, mom tye ŋattoro, ginnoro, kede teko moro keken ame twero poko i akinagi. Inyiŋ Yecu, Amen.
AISISIANAKINETA NUEKALE: ADUMUN ALOSIKINET KOTOMA ODUKONE
Ekiyakia Grace Lubega
Matayo 19:6 (KJV): “Aso mam bobo eraas iarei dimarai adiopetekuan. Aso lukimorikikini Edeke, kinyek ituŋanan aitiak.”
—
Mam Edeke imorikikini ekiliokit keda aberu kotoma odukone komamei alosikinet nalaunan akou.
Eseseni ŋesi epelu loejai aitodolikino ido keda acoa Ke ejeni ebe epedor aitodolikin alosikinet koipone loibus korai da loka agogoŋu kotoma ituŋa iarei nuibecokina.
Amisiikin nu ijulakini eipone loiteo jo edukone. Eraun edukone loedeparit aitubusit: eraun aibumakin naka aitutuket kanuka aitodolikin apetetait nalaunan. Ido ne emisiikinere alosikinet, etionuni atiak naarai mam bobo jo iseseni edukone kwape asiomisiot naka etuŋanane konye kwape aimorikikin na ewenikina aŋeset.
Mam atiokisio nuelomunete erapiarete alosikinet; eraunos arereŋesio kanuka apol, aimorikikin keda aitogogoŋ akodakin na asubi Edeke.
Eroko jo idukokinor, erai na aiŋiset naepol na ekoto jo aiŋit Edeke. Inyonibo alosikinet naejai lowaika ka eoŋ aitodolikin kotoma ajakanut naka Edeke? Arai idukokina jo sek, ejok noi ajaun keda aimarar na kaidules noi. Iŋit Edeke kanuboinyo emorikikina Ŋesi eesu iarei. Kopuk ŋesi epelu loitegelikina loepedor ailelebikin keda abeite naebe iraasi eesu iarei ekiliokit ka aberu. Alleluia!
ASIOMAN NAIYATAKINA: Malaki 2:16, Ipeson 5:32
NUEPOSIK BALA ESABU: Mam Edeke imorikikini ekiliokit keda aberu kotoma odukone komamei alosikinet nalaunan akou.
AILIP: Papa, Eyalama kanuka acoa kana. Aseseni edukone ketosomai akonye Kon ido ayoŋit nuimorikik Jo. Itogogoŋi Jo aitutuket naka edukone kotoma aijaraka arai ŋun luelukunitos eoŋ, ido kitodolikini alosikinet Kon nalaunan kotoma aŋinire. Alimori ebe nuimorikik Jo, mam edis etuŋanan, edio ejautene, keda mam adio apedor etiaki. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
MFULULIZO WA MAFUNDISHO YA FAMILIA: KUPATA KUSUDI KATIKA NDOA
Mtume Grace Lubega
Mathayo 19:6 (KJV): “Hata wamekuwa si wawili tena, Bali mwili mmoja. Basi aliowaunganisha Mungu, mwanadamu asiwatenganishe”
—
Mungu hawaunganishi mwanamume na mwanamke katika ndoa bila kusudi la kimungu kwenye ufahamu.
Anaangalia kazi ambayo lazima itimizwe na kwa hekima Yake anajua kwamba kusudi hili linaweza kutimizwa kwa uzuri na kwa nguvu kupitia watu wawili maalum.
Kuelewa hili hubadilisha jinsi tunavyoiona ndoa. Ndoa inakuwa zaidi ya urafiki; inakuwa ushirikiano wa agano ili kutimiza mpango wa kimungu. Na kusudi linapoeleweka, talaka inakuwa ngumu zaidi kwa sababu huoni tena ndoa kama mpango wa kibinadamu bali kama muungano uliopangwa na Mungu uliofungwa na hatima.
Changamoto zinazotokea hazipunguzi kusudi; huwa fursa za ukuaji, umoja, na uimarishaji wa muungano ambao Mungu ameufanya.
Kabla ya kuoa, hili ni mojawapo ya maswali ya msingi ambayo lazima umuulize Mungu. Je, ni kusudi gani ambalo mimi na mwenzi wangu tunalo kutimiza katika ufalme wa Mungu? Ikiwa tayari umefunga ndoa, ni muhimu pia kuwa na tafakari hii ya kina. Muulize Mungu kwa nini aliwaunganisha nyinyi wawili. Mpe nafasi afunue ni agizo gani la kipekee linaloweza kufanywa na ninai wawili tu kama mume na mke. Haleluya!
MASOMO YA ZIADA: Malaki 2:16, Waefeso 5:32
UJUMBE MKUU: Mungu hawaunganishi mwanamume na mwanamke katika ndoa bila kusudi la kimungu kwenye ufahamu.
SALA: Baba, nakushukuru kwa hekima hii. Ninaona ndoa kupitia macho Yako na ninaheshimu kile ulichounganisha. Unaimarisha agano la ndoa katika maisha yangu au kwa wale wanaonizunguka, acha kusudi Lako la kimungu litimizwe katika kila nyumba. Ninatangaza kwamba kile ulichounganisha pamoja, hakuna mwanadamu, hakuna hali, na hakuna nguvu itakayotenganisha. Kwa jina la Yesu, Amina.
FAMILIEREEKS: DOEL VINDEN IN HET HUWELIJK
Apostel Grace Lubega
Matteüs 19:6 (HSV):“wat God samengevoegd heeft, laat de mens dat niet scheiden.”
—
God verbindt een man en een vrouw niet in het huwelijk zonder een goddelijk doel voor ogen.
Hij ziet een opdracht die vervuld moet worden en weet door Zijn wijsheid dat dit doel prachtig en krachtig vervuld kan worden door twee specifieke personen.
Het begrijpen hiervan verandert hoe we naar het huwelijk kijken. Het huwelijk wordt meer dan alleen gezelschap; het wordt een verbondspartnerschap om een goddelijk plan te vervullen. En wanneer het doel begrepen wordt, wordt scheiden moeilijker, omdat je het huwelijk niet langer ziet als een menselijke regeling, maar als een door God georkestreerde verbintenis die verbonden is met een bestemming.
De uitdagingen die zich voordoen, doen niets af aan het doel; Ze bieden kansen voor groei, eenheid en de versterking van de band die God heeft geschapen.
Voordat je trouwt, is dit een van de fundamentele vragen die je God moet stellen: Wat is het doel dat mijn partner en ik moeten vervullen in het koninkrijk van God? Ook als je al getrouwd bent, is het belangrijk om hier diep over na te denken. Vraag God waarom Hij jullie twee heeft verbonden. Laat Hem je openbaren welke unieke opdracht alleen vervuld kan worden door het feit dat jullie man en vrouw zijn. Halleluja!
VERDERE STUDIE: Maleachi 2:16, Efeze 5:32
HET GOUDKLOMPJE: God verbindt een man en een vrouw niet in het huwelijk zonder een goddelijk doel voor ogen.
GEBED: Vader, ik dank U voor deze wijsheid. Ik zie het huwelijk door Uw ogen en eer wat U hebt verbonden. Versterk het huwelijksverbond in mijn leven en in dat van de mensen om mij heen, en laat Uw goddelijk doel vervuld worden in elk gezin. Ik verklaar dat wat U hebt verbonden, geen mens, geen situatie en geen macht kan scheiden. In Jezus’ naam, Amen.
FAMILIENSERIE: DEN SINN DER EHE ENTDECKEN
Apostel Grace Lubega
Matthäus 19,6 (SLT): „Was nun Gott zusammengefügt hat, das soll der Mensch nicht scheiden!“
—
Gott führt einen Mann und eine Frau nicht ohne göttliche Absicht in den Bund der Ehe.
Gott nimmt sich einer Aufgabe an, die erfüllt werden muss und ist sich in Seiner Weisheit bewusst, dass diese Aufgabe nur durch zwei bestimmte Menschen wunderbar und powervoll erfüllt werden kann.
Wenn wir das verstanden haben, verändert sich unsere Einstellung zur Ehe. Die Ehe entwickelt sich zu mehr als nur einer Freundschaft; aus ihr wird ein partnerschaftliches Bündnis, das einen göttlichen Plan erfüllt. Wenn wir den Sinn der Ehe einmal verstanden haben, werden wir uns auch nicht so schnell scheiden lassen, da wir die Ehe nicht mehr als menschliches Konstrukt betrachten, sondern als eine von Gott geschaffene Verbindung, die mit unserer Bestimmung einhergeht.
Die Herausforderungen, die sich dabei ergeben, beeinträchtigen nicht den Sinn der Ehe, sondern werden zu Chancen für Wachstum, Einheit und die Stärkung des von Gott geschaffenen Bündnisses.
Bevor du heiratest, wäre dies eine der fundamentalen Fragen, die du Gott stellen solltest. Was ist die Aufgabe, die mein Ehepartner und ich im Reich Gottes zu erfüllen haben? Wenn du bereits verheiratet bist, wäre es trotzdem wichtig, darüber nachzudenken. Frage Gott, warum Er euch beide zusammengeführt hat. Möge Er dir offenbaren, welche einzigartige Aufgabe nur dann erfüllt werden kann, wenn ihr beide Mann und Frau seid. Halleluja!
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Maleachi 2,16; Epheser 5,32
FAZIT: Gott führt einen Mann und eine Frau nicht ohne göttliche Absicht in den Bund der Ehe.
GEBET: Lieber Vater, ich danke Dir für diese Offenbarung. Ich betrachte die Ehe mit Deinen Augen und würdige, was Du zusammengefügt hast. Du stärkst den Bund meiner Ehe und die meiner Mitmenschen und sorgst dafür, dass Deine göttliche Absicht in jedem Zuhause erfüllt wird. Ich proklamiere, dass das, was Du einmal zusammengefügt hast, kein Mensch, keine Umstände und auch keine Macht jemals trennen kann. In Jesu Namen, Amen.
