Apostle Grace Lubega
Matthew 22:41-45 (KJV); While the Pharisees were gathered together, Jesus asked them, Saying, What think ye of Christ? whose son is he? They say unto him, The Son of David. He saith unto them, How then doth David in spirit call him Lord, saying, The LORD said unto my Lord, Sit thou on my right hand, till I make thine enemies thy footstool? If David then call him Lord, how is he his son?
David was a man with God’s own heart.
When he served Saul, this was God’s heart coming to Saul as a servant.
Saul’s greatest error was not merely in how he treated David but in the fact that he did not understand God’s ways. He lost what was given to him because of how he saw God. When he looked at David, all he saw was a servant boy, not the God behind the servant.
The pattern that God began in David was also carried on by the Christ and even then, men failed to understand it.
Jesus came in the form of both a son and a servant. Our theme scripture refers to Him as the son of David. In Matthew 20:28, the Bible says that He did not come to be served but to serve.
When the Pharisees saw Jesus, they could not relate with a God who comes in the form of a son and a servant. But this was God’s way—it is how He humbles Himself.
Servanthood and sonship are forms that God can take. We must never miss Him when He appears in this way.
Hallelujah!
FURTHER STUDY: Matthew 20:28, Proverbs 14:8
GOLDEN NUGGET: Servanthood and sonship are forms that God can take. We must never miss Him when He appears in this way.
PRAYER: Loving Father, I thank You for this truth. Thank You for the eyes that see the forms You take; for the discernment to know You in the things in which You appear. I walk in humility towards the people You have placed in my life because I know that Your voice echoes through the least likely people. By this wisdom, I am preserved in You, in Jesus’ name, Amen.
ENGERI ZA KATONDA — OBUTABANI N’OBUWEEREZA
Omutume Grace Lubega
Matayo 22:41-45 (KJV); Abafalisaayo bwe baakuŋŋaana, Yesu n’ababuuza, ng’agamba nti Kristo mumulowooza mutya? ye mwana w’ani? Ne bamugamba nti Wa Dawudi. N’abagamba nti Kale, Dawudi mu Mwoyo kiki ekimuyisa Mukama we, ng’agamba nti Mukama yagamba Mukama wange nti Tuula ku mukono gwange ogwa ddyo, Okutuusa lwe ndissa abalabe bo wansi w’ebigere byo? Kale oba nga Dawudi amuyita Mukama we, ali atya omwana we?
Dawudi yali musajja alina omutima gwa Katonda yennyini.
Bwe yaweereza Sawulo, guno gwali mutima gwa Katonda ogujja eri Sawulo ng’omuweereza.
Ensobi ya Sawulo esinga obunene teyali mu ngeri yokka gye yayisaamu Dawudi naye mu ky’amazima nti teyategeera ngeri za Katonda. Yafiirwa ekyali kimuweereddwa olw’engeri gye yalabamu Katonda. Bwe yatunuulira Dawudi, kye yalaba kyokka ye mulenzi omuweereza, so si Katonda eyali emabega w’omuweereza.
Omutendera gw’enkola Katonda gwe yatandikira mu Dawudi Kristo yagutwala mu maaso naye ne mu kiseera ekyo, abantu baalemererwa okugutegeera.
Yesu yajja mu ngeri zombi ng’omwana era ng’omuweereza. Ekyawandiikibwa kyaffe ekigguddewo kimwogerako ng’omwana wa Dawudi. Mu Matayo 20:28, Baibuli egamba nti teyajja kuweerezebwa wabula okuweereza.
Abafalisaayo bwe baalaba Yesu, baali tebayinza kukolagana ne Katonda ajjira mu ngeri y’omwana era n’omuweereza. Wabula eno ye yali engeri ya Katonda—ye ngeri gye yeetoowazamu.
Obuweereza n’obutabani ngeri Katonda z’ayinza okulabikiramu. Tetuteekeddwa kumusubwa bw’alabikira mu ngeri zino.
Aleluya!
YONGERA OSOME: Matayo 20:28, Engero 14:8
AKASUMBI KA ZAABU: Obuweereza n’obutabani ngeri Katonda z’ayinza okulabikiramu. Tetuteekeddwa kumusubwa bw’alabikira mu ngeri zino.
ESSAALA: Kitange omwagalwa, Nkwebaza ku lw’amazima gano. Weebale olw’amaaso agalaba engeri z’olabikiramu; ku lw’okwawula okukumanya mu bintu by’olabikiramu. Ntambulira mu bwetoowaze eri abantu b’otadde mu bulamu bwange kubanga mmanyi nti eddoboozi lyo livugira mu bantu abasinga obutasuubirwa. N’amagezi gano, nkuumibwa mu Ggwe, mu linnya erya Yesu, Amiina.
EMITWARIZE YA RUHANGA – OKUBA OMWAANA N’OMUHUUKU
Entumwa Grace Lubega
Matayo 22:41-45; Abafarisaayo ku baabaire bakiteeraine hamwe, Yesu yaababuuza ati: Kristo nimumuteekateekaho muta? N’Omwana w’oha? Baamugarukamu bati: N’Omwana wa Daudi. Yaagaruka yaababuuza ati: Kandi shi ahanki Daudi, obu yaagambisibwa Omwoyo Orikwera, akamweta Mukama we ati: Mukama akagira Mukama wangye ati: Shutama aha rubaju rwangye rwa buryo, Okuhitsya obu ndita abazigu baawe ahansi y’ebigyere byawe. Beitu shi, Daudi ku araabe yaayetsire Kristo Mukama we, kandi Kristo ogwo naabaasa ata kuba Omwana we?
Daudi akaba ari omuntu w’omutima gwa Ruhanga.
Obu yahereeza Saulo, ogwo gukaba guri omutima gwa Ruhanga gwizire owa Saulo nk’omuhuuku.
Enshobi enkuru ya Saulo ekaba etari oku yatwariize Daudi kwonka kureka n’omu butetegyereza emitwarize ya Ruhanga. Akafeerwa ekyabaire kimuhairwe ahabw’oku yaareebire Ruhanga. Ku yabaire areeba Daudi, areeba omuhuuku kyonka, akaba atareeba Ruhanga owabaire ari enyima y’omuhuku.
Enkora ei Ruhanga yatandikiire omuri Daudi ekakozesibwa na Kristo kwonka hoona n’abwo abantu baremwa kugyetegyereza.
Yesu akaija nk’omwaana kandi nk’omuhuuku. Omutwe gw’ebyahandiikirwe byaitu nigumweeta omwaana wa Daudi. Omuri Matayo 20:28, Baiburi negira eti taraizire kuheerezibwa kureka okuheereza abandi.
Abafarisaayo ku bareebire Yesu, tibamanya Ruhanga orikwiija nk’omwaana kandi nk’omuhuuku. Kwonka egyo ekaba eri enkora ye. Oku nikwo arikwecureeza.
Obuhuuku hamwe n’okuba omwaana n’emiringo ei Ruhanga arikubaasa kwiziramu. Tashemereire kutufeera yaija omu muringo ogu.
Hallelujah!
SHOMA NEEBI: Matayo 20:28, Enfumu 14:8
EZAABU: Obuhuuku hamwe n’okuba omwaana n’emiringo ei Ruhanga arikubaasa kwiziramu. Tashemereire kutufeera yaija omu muringo ogu.
OKUSHABA: Taata omukundwa, Ninkusiima ahabw’amazima aga. Ninkusiima ahabw’amaisho agarikureeba emiringo ei orikwiziramu; okwetegyereza kwokukumanya omu bintu ebi orikwiziramu. Ningyendera omu bucureezi omumaisho g’abantu abu oteire omu magara gangye ahabw’okuba nimanya ngu eiraka ryaawe nirigambira omu bantu abu amaisho gangye gakubaasa obutarahuka kumanya. Ndindirwe omu bwengye obu, omu eiziina rya Yesu, Amiina.
EMIHANDA YA RUHANGA— KUBA MWAANA KANDI KUBA MUHEREZA
Omukwenda Grace Lubega
Matayo 22:41-45 (KJV); Aho aba falisaayo bamazire kwesorooza hamu, Yesu yabakaguza, Nagamba, Inywe kiki ekimukutekereza hali Kristo? We mwaana wooha? Bamugarukamu bati, Omwaana wa Daudi. Yabagarukamu ati, Hati mulingoki Daudi omu Mwoyo We amweeta Mukama, nagamba, Mukama akagamba Mukama wange, Iwe ikaara ha mukono gwange ogw’obulyo, kuhika obundafwora abanyanzigwa baawe akatebe kebigere byawe? Daudi obwaraaba amweta Mukama, mulingoki We ogwakwetwamu mwana we?
Daudi akaba musaija anyakwina omutima gwa Ruhanga.
Obuyaheriize Saulo, Gunu gukaba mutima gwa Ruhanga nigwiija hali Saulo nka omuhereza.
Ensobi ya Saulo ekusingayo etabe buba omumulingo ya kwasiremu Daudi baitu omukyaroho ngu Saulo akaba atakwetegereza emihanda ya Ruhanga. Akafwerwa ekyo ekikaba kimuhairwe habw’omulingo yaroramuga Ruhanga. Obuyatunuliire Daudi, ekiyaboine kyoona kikaba omuhereza omwoojo, baitu hatali Ruhanga akaba ali enyuma y’omuhereza.
Okuhonderana kw’ebintu Ruhanga yatandikire omuli Daudi kukatwalibwa omaiso kuraba omu Kristo kandi nabwo, abantu bakalemwa kukwetegereza.
Yesu akaizira omukisisani kya binu bibiri omwaana kandi omuhereza. Omutwe gw’ekyahandikirwe kyaitu nigumubazaho We nka omwaana wa Daudi. Omu Matayo 20:28, Baibuli egamba ngu We ataije kuherezebwa baitu kuhereza.
Aba falisaayo obubaboine Yesu, bakaba batakusobora kukoragana na Ruhanga anyakwizira omukusisana kw’omwaana kandi omuhereza. Baitu gunu gukaba muhanda gwa Ruhanga—kiri omumulingo We ayebundaazamu.
Kuba omuhereza kandi n’okuba omwaana eri miringo Ruhanga eyakusobora kutwaara. Itwe tituteekwa kumusubwa We obwazokera omumuhanda gunu.
Alleluya!
GALIHYA N’OSOMA: Matayo 20:28, Enfumu 14:8
EKIKURU MUBYOONA: Kuba omuhereza kandi n’okuba omwaana eri miringo Ruhanga eyakusobora kutwaara. Itwe tituteekwa kumusubwa We obwazokera omuhanda gunu.
ESAARA: Taata arukugonza, Ninkusiima habw’amananu ganu. Webale habw’amaiso aganyakurora emiringo eyotwaara; habw’okwahukaniza kusobora kukumanya omubintu eby’ozokeramu. Nyowe ndubatira omubwebundaazi hali abantu abonteire omubwomeezi bwange habwokuba manyire ngu Iraka Lyawe lihulikana kuraba omubantu abakusobora kuba batakwisanirizibwa. Habw’amagezi ganu, nyowe ndindiirwe omuli Iwe, omu ibara lya Yesu, Amiina.
YOO PA LUBANGA – BEDO LAKWARO DOK LATIC
Lakwena Grace Lubega
Matayo 22:41-45 (KJV); I kare ma Luparicayo doŋ gucokke kacel, Yecu openyogi kun wacci, “Wutamo gin aŋo i kom Kricito ma Lubaŋa oyero? En lakwar aŋa?” Gudokke iye ni, “Lakwar Daudi.” Yecu dok openyogi ni, “Piŋo kono Cwiny Maleŋ dok omiyo Daudi olwoŋe ni Rwot? Pien yam oloko ni, ‘Rwot owaco bot Rwoda ni, Bed i kom bada ma lacuc, i kabedo me deyo, nio ka abiketo lukworri piny i te tyeni.’
Ka en Daudi aye yam olwoŋe ni Rwot, ci en dok bedo lakwarre niŋniŋ?”
Daudi obedo ngatma tye ki cwiny Lubanga kikome.
Ikare ma en otiyo pi Caulo, man obedo cwiny Lubanga ka bino bot Caulo macalo latic.
Roj pa Caulo ma dong dit loyo pe obedo i kitma en otero kwede Daudi ento i ada ni en pe oniang yoo pa Lubanga. En orwenyo ginma kimine pi kitma en oneno kwede Lubanga. Ikare ma en oneno Daudi, ginma en oneno obedo awobi ma latic, ento pe Lubanga ma tye inge latic.
Yoo me aluba ma Lubanga ocako i Daudi ni bene omede ki time i Kricito dok kadi ikare meno, dano pe guniang gin man.
Yecu obino calo Lakwaro dok latic. Kwan wa matin loko ikome ni lakwar Daudi. Ibuk pa Matayo 20:28, Baibul waco ni En pe obino wek ki ti pire ento me tic pi dano.
Ikare ma luparicayo guneno Yecu, onongo pe gitwero niang ikom Lubanga ma bino calo lakwaro dok latic. Ento man obedo yoo pa Lubanga- man aye kitma en mwole kwede.
Bedo latic dok lakwaro obedo kitma Lubanga twero kwanyo me bedo. Omyero pe wa keng En ka En onyute iyo man.
Alelua!
KWAN MUKENE: Matayo 20:28, Carolok 14:8
LWOD MADIT: Bedo latic dok lakwaro obedo kitma Lubanga twero kwanyo me bedo. Omyero pe wa keng En ka En onyute iyo man.
LEGA: Wora me amara, Apwoyi pi ada man. Apwoyi pi wang ma neno jami ma patpat ma iloke me bedo; pi ngec me ngeyo in i jami ma inyute iye. An awoto i woro ikom jo ma iketo ikwona pien angeyo ni dwoni winye kibot jo ma pe bike loyo. Ki ryeko man, gwoka tye i in, inying Yesu, Amen.
YO OBANGA – BEDO ATIN KEDE AMIRO
Akwena Grace Lubega
Matayo 22:41-45; Ka Oparicayo doŋ ocokere karacel Yecu okelligi peny ni, “Wun itamo wunu niŋo i kom Kricito? Kara en akwar ŋa?” Gin te gamo ni, “En akwar Daudi do.” En te penyogi ni, “Kara piŋo dok Cuny Acil omio Daudi olwoŋe ni Rwot? Pien rik okobo ni, ‘Rwot okobbi Rwotta ni, Bed i laŋeta tuŋ cem, i kabedo me kwogo, ituno ka abino keto okworri piny i te tyeni.’ Kara Daudi olwoŋe ni Rwot kittono, en dok bedo akwarre niŋo?”
Daudi onwoŋo obedo dano atye kede Cuny Obaŋa.
Ikare ame en otio pi Caul, man nwoŋo Cuny Obaŋa ame obino baŋ Caul acalo amiro.
Bal adit a Caul otimo onwoŋo pe obedo ka i kit ame otero kede Daudi ento i ateni ni en pe obin oniaŋ kit Obaŋa. En orwenyo gin ame obin omie pi kit ame en oneno kede Obaŋa. Ikare ame en oneno Daudi, kar gin ame en oneno keken obedo amiro, pe Obaŋa iyi amiro ni.
Yo ame Obaŋa ocako i Daudi daŋ obin omede i kom Kricito kede daŋ ikare no, dano pe obin oniaŋ.
Yecu obin obino i ipone me atin kede amiro. Coc wa imalo no nyutti wa ni en akwar a Daudi. I Matayo 20:28, Baibul kobo ni en mom obino me jo tiye ento wek en ti pi jo.
Ikare ame Oparicayo oneni Yecu, gin onwoŋo mom romo ŋeyo Obaŋa ame bino i ipone me atin kede amiro. Ento man nwoŋo yo Obaŋa- obedo kit ame en mwolle kede.
Bedo amiro kede atin obedo ipone ame Obaŋa twero bedo kede. Wan myero pe okeŋ En ka en onen i yore ni.
MEDE IKWANO: Matayo 20:28, Carokop 14:8
APIRE TEK: Bedo amiro kede atin obedo ipone ame Obaŋa twero bedo kede. Wan myero pe okeŋ En ka en onen i yore ni.
KWAC: Papa me amara, Apwoyi pi ateni ni. Apwoyo pi yabo waŋa me neno ipone ame yin itye kede; me ŋeyi i jami ame yin inyutte iye. Awoto i mwolo baŋ jo ame i keto i kwona pien aŋeo ni dwoni winyere i beo i baŋ jo ame rwom gi piny tutwal. Kede ryeko ni, agwokere i Yin, inyiŋ Yecu, Amen.
NJIA ZA MUNGU-UWANA NA UTUMISHI
Mtume Grace Lubega
Mathayo 22:41-45 (KJV); Na Mafarisayo walipokusanyika, Yesu aliwauliza, akisema, Mnaonaje katika habari za Kristo? Ni mwana wa nani? Wakamwambia, Ni wa Daudi. Akawauliza, Imekuwaje basi Daudi katika Roho kumwita Bwana, akisema, Bwana alimwambia Bwana wangu, Uketi katika mkono wangu wa kuume, Hata niwawekapo adui zako Kuwa chini ya miguu yako? Basi, Daudi akimwita Bwana, amekuwaje ni mwanawe?
Daudi alikuwa mtu mwenye moyo wa Mungu mwenyewe.
Alipomtumikia Sauli, huu ulikuwa moyo wa Mungu ukija kwa Sauli kama mtumishi.
Kosa kubwa zaidi la Sauli halikuwa tu jinsi alivyomtendea Daudi bali ni hakika kwamba hakuelewa njia za Mungu. Alipoteza kile alichopewa kwa sababu ya jinsi alivyomwona Mungu. Alipomtazama Daudi, alichokiona tu ni kijana mtumishi, si Mungu nyuma ya mtumishi.
Kielelezo ambacho Mungu alianza kwa Daudi kiliendelezwa pia kwa Kristo na hata wakati huo, watu walishindwa kuelewa.
Yesu alikuja katika umbo la mwana na mtumishi. Andiko letu kuu linamtaja kama mwana wa Daudi. Katika Mathayo 20:28, Biblia inasema kwamba hakuja kutumikiwa bali kutumika.
Mafarisayo walipomwona Yesu, hawakuweza kujihusisha na Mungu anayekuja katika umbo la mwana na mtumishi. Lakini hii ilikuwa njia ya Mungu—ni jinsi anavyojinyenyekeza.
Utumishi na uwana ni maumbo ambayo Mungu anaweza kuchukua. Kamwe hatupaswi kamwe kumkosa anapotokea kwa njia hii.
Haleluya!
MASOMO YA ZIADA: Mathayo 20:28, Mithali 14:8
UJUMBE MKUU: Utumishi na uwana ni maumbo ambayo Mungu anaweza kuchukua. Kamwe hatupaswi kamwe kumkosa anapotokea kwa njia hii.
SALA: Baba Mpenzi, Nakushukuru kwa kweli hii. Asante kwa macho yanayoona maumbo Unayoyachukua; kwa ajili ya ufahamu wa kujua katika mambo unayoonekana ndani yake. Ninatembea kwa unyenyekevu kwa watu ambao umewaweka maishani mwangu kwa sababu najua kwamba sauti Yako inasikika kupitia kwa watu ambao hawajategemewa kabisa. Kwa hekima hii, nahifadhiwa ndani yako, katika jina la Yesu, Amina.
GODS WEGEN/MANIEREN — ZOONSCHAP EN DIENSTVERLENING
Apostel Grace Lubega
Matteüs 22:41-45 (NBG51); Toen de Farizeeën bijeen waren, vroeg Jezus hun, zeggende: Wat dunkt u van de Christus? Wiens zoon is Hij? Zij zeiden tot Hem: Davids Zoon. Hij zeide tot hen: Hoe kan David Hem dan door de Geest zijn Here noemen, als hij zegt: De Here heeft gezegd tot mijn Here: Zet U aan mijn rechterhand, totdat Ik uw vijanden onder uw voeten gelegd heb . Indien David Hem dus Here noemt, hoe kan Hij dan zijn zoon zijn?
David was een man met Gods eigen hart.
Toen hij Saul diende, was dit Gods hart dat tot Saul kwam als een dienaar.
Sauls grootste fout lag niet alleen in de manier waarop hij David behandelde, maar ook in het feit dat hij Gods wegen/manieren niet begreep. Hij verloor wat hem gegeven was vanwege de manier waarop hij God zag. Toen hij naar David keek, zag hij alleen een dienst jongen (knecht), niet de God achter de dienst jongen.
Het patroon dat God in David begon, werd ook door de Christus voortgezet en zelfs toen faalden mensen het te begrijpen.
Jezus kwam zowel in de vorm van een zoon als een dienaar. Onze thematekst verwijst naar Hem als de zoon van David. In Mattheüs 20:28 zegt de Bijbel dat Hij niet kwam om gediend te worden, maar om te dienen.
Toen de Farizeeërs Jezus zagen, konden ze zich niet verhouden met een God die komt in de vorm van een zoon en een dienaar. Maar dit was Gods manier – zo vernedert Hij Zichzelf.
Dienstbaarheid en zoonschap zijn vormen die God kan aannemen. We mogen Hem nooit missen wanneer Hij op deze manier verschijnt.
Hallelujah!
VERDERE STUDIE: Mattheüs 20:28, Spreuken 14:8
HET GOUDKLOMPJE: Dienstbaarheid en zoonschap zijn vormen die God kan aannemen. We mogen Hem nooit missen wanneer Hij op deze manier verschijnt.
GEBED: Liefhebbende Vader, Ik dank U voor deze waarheid. Dank U voor de ogen die de vormen zien die U aanneemt; voor het onderscheidingsvermogen om U te kennen in de dingen waarin U verschijnt. Ik wandel in nederigheid naar de mensen die U in mijn leven hebt geplaatst, omdat ik weet dat Uw stem door de minst waarschijnlijke mensen weerklinkt. Door deze wijsheid ben ik in U bewaard, in Jezus’ naam, Amen.