Apostle Grace Lubega
Proverbs 10:4 (KJV): He becomes poor that deals with a slack hand: but the hand of the diligent makes rich.
—
God did not create man to live in lack. Poverty was not in His grand plan. He placed Adam in the Garden of Eden, a place of abundance, and gave him the responsibility to tend and keep it (Genesis 2:15).
One of the greatest causes of poverty is a slothful spirit. The Bible has gone so far as to equate this slothful spirit with destruction. In Proverbs 18:9, the scripture says: “He also that is slothful in his work is brother to him that is a great waster.” Slothfulness squanders opportunities, talents, skills and resources.
How does a man waste resources? By failing to manage them wisely, indulging in unnecessary spending, and neglecting to save or invest. Mismanagement and carelessness turn blessings into burdens.
How does a man waste talents? By refusing to develop and use his God-given gifts. A man who fails to cultivate his abilities diminishes his potential for success.
How does a man waste opportunities? By procrastinating, ignoring open doors, or failing to recognize God’s provisions.
How does a man waste skills? By failing to refine and apply them diligently. Skills require continuous learning, practice, and application to remain useful. A man who refuses to sharpen his skills limits his ability to thrive.
Such wastefulness invites the spirit of poverty. True prosperity is the fruit of consistent effort, discipline, and wise stewardship. Take an honest inventory of your life. Identify any area where you have been wasteful. Commit to making a change and taking deliberate steps to cultivate diligence and wise stewardship.
FURTHER STUDY: Proverbs 6:6-11; Ecclesiastes 9:10
GOLDEN NUGGET: True prosperity is the fruit of consistent effort, discipline, and wise stewardship.
PRAYER: Heavenly Father, thank You for the wisdom in Your Word. I reject laziness and wastefulness and embrace diligence in all that I do. You teach me daily to be a faithful steward of the blessings You have given me. I use my talents, resources, and opportunities wisely for Your glory. In Jesus’ name, Amen.
ENNONO Z’EBYENFUNA BY’OBWAKABAKA: OMWOYO GW’OBWAVU
Omutume Grace Lubega
Engero 10:4(KJV): Ayavuwala oyo akola n’omukono oguddiridde: Naye omukono gw’abanyiikivu guleeta obugagga.
—
Katonda teyatonda muntu kubeera mu kubulwa. Obwavu si y’eyali enteekateeka Ye enkulu. Yateeka Adamu mu lusuku Adeni, ekifo ky’omuyiika, n’amuwa obuvunaanyizibwa okufaayo n’okulukuuma (Olubereberye 2:15).
Ekimu ku bisinga okuleeta obwavu gw’emwoyo gw’obugayaavu. Bayibuli egenze mu maaso n’egeraageranya omwoyo guno ogw’obugayaavu n’okuzikirira. Mu Engero 18:9, ebyawandiikibwa bigamba, “Omuntu omugayaavu mu mirimu gy’akola,
waluganda n’oyo azikiriza”. Obugayaavu busaanyaawo emikisa, ebitone, obukugu n’ebyobugagga.
Omuntu ayonoona atya eby’obugagga? Mu kulemererwa okubikwata mu magezi, nga yeeteeka ku kusaasaanya okuteetaagisa, n’obutafaayo kutereka oba okusiga. Okukozesa obubi n’obutafaayo bifuula emikisa emigugu.
Omuntu ayonoona atya ebitone? Mu kugaana okukulaakulanya n’okukozesa ebitone bye ebyamuweebwa Katonda. Omuntu alemererwa okukuza obusobozi bwe akendeeza obusobozi bwe obw’okuwangula.
Omuntu ayonoona atya emikisa? Nga ayongezayongezaayo okukolebwa kw’ebintu, nga tassaayo mwoyo eri enzigi enzigule, oba mu kulemererwa okutegeera obugabirizi bwa Katonda.
Omuntu ayonoona atya obukugu? Mu kulemererwa okubuwagala n’okubukozesa mu bunyiikivu. Obukugu bwetaaga okuyiga okwa bulijjo, okwegezaamu n’okubukozesa okusigala nga bwa mugaso. Omuntu agaana okuwagala obukugu bwe ateeka ekkomo ku busobozi bwe obw’okuwangula.
Okwonoona ng’okwo kwaniriza omwoyo gw’obwavu. Enkukulaakulana eya nnamaddala kibala kya kufuba, empisa n’obuwanika obw’amagezi ebya buli kiseera. Kebera obulamu bwo mu mazima. Zuula ekitundu kyonna ky’obaddemu omwonoonyi. Weeweeyo okukola enkyukakyuka era otwale emitendera mu bugenderevu okukuza obunyiikivu n’obuwanika obw’amagezi.
YONGERA OSOME: Engero 6:6-11, Omubuulizi 9:10
AKASUMBI KA ZAABU: Enkukulaakulana eya nnamaddala kibala kya kufuba, empisa n’obuwanika obw’amagezi ebya buli kiseera.
ESSAALA: Kitange ow’omu ggulu, weebale ku lw’amagezi mu Kigambo Kyo. Ŋŋaana obugayaavu n’okwonoona era ntwala obunyiikivu mu buli kye nkola. Onsomesa buli lunaku okubeera omuwanika ow’amazima eri emikisa gy’ompadde. Nkozesa ebitone byange, eby’obugagga n’emikisa mu magezi eri ekitiibwa ky’erinnya Lyo. Mu linya lya Yesu, Amiina.
ENGYENDERERWAHO Z’EMPIIHA EZ’OBUKAMA: OMWOYO W’OBWORO
Entumwa Grace Lubega
Enfumu 10:4: Engaro z’omweremwa zireeta obworo, Kwonka ez’omweziriki zimutungisa.
—
Ruhanga tarahangire muntu kubaho akyenire. Obworo bukaba butari omunteekateeka ye empango. Akata Adamu omu kibanja kya Eden, omwanya gw’enshaagi, yamuha obuvunanizibwa bw’okukihinga n’okukiriinda (Okutandika 2:15).
Kimwe aha birikureeta obworo n’omwoyo w’okweganda. Baiburi eyeyongyeireyo munonga kwinganisa omwoyo w’okweganda ogu hamwe n’okuhwerekyerera. Omu Enfumu 18:9, ekyahandiikirwe nikigira kiti: “Orikweganda aha murimo gwe ni murumuna w’orikucwekyereza.” Okweganda nikushiisha emigisha, entalanta, obuhangu hamwe n’ebintu.
Omuntu nashiisha ata ebintu? Yaremwa kubireberera n’obwengye, akejumba omu kushohoza kutarikwetengyesa, akareka okubiika n’okushuubuza. Okureberera kubi n’obutafayo nibuhindura emigisha eba enaku.
Omuntu nashiisha ata entalanta? Ku ari kwanga kuzorora n’okwanga kukozesa ebicoonco ebihairwe Ruhanga. Omuntu orikuremwa kwombeka okubaasa kwe nayita oburyo bwe bw’okugogyeera.
Omuntu nashiisha ata emigisha? Nayongyezayo, areka enyiigi zigwiire, nari aremwa kumanya obugabirizi bwa Ruhanga.
Omuntu nashiisha ata obuhangu? Yaremwa kwongyera n’oku bukozesa n’obweziriki. Obuhangu nibweteenga okuguma noyega, nokuzesa, kandi n’obukozesa kuguma buri obw’omugasho. Omuntu orikwanga kushongora oburyo bwe naremesa okukura kwe.
Okushiisha kutyo nikweeta omwoyo w’obworo. Okubaasa gye byona okuhikire n’ekyaana ky’okugumizamu n’okora, oin’emicwe, hamwe n’obwambari bw’obwengye. Kora okweshwijuma kuhikire aha magara gaawe. Reba omwanya gwona ogu obaire noshiisha. Yeraganise kutaho empinduka kandi otwaare idaara kwombeka obweziriki hamwe n’obwambari bw’obwengye.
SHOMA N’EBI: Enfumu 6:6-11; Omubuurizi 9:10
EBIKURU MUNONGA: Okubaasa gye byona okuhikire n’ekyaana ky’okugumizamu n’okora, oine emicwe, hamwe n’obwambari bw’obwengye.
ESHAARA: Taata ow’omwiguru, ninkusiima ahabw’obwengye bwaawe omu Kigambo. Ninyanga obweremwa n’okushiisha kandi nyakiira obweziriki omuri byona ebi ndikukora. Nonyegyesa buri eizooba kuba omwambari omwesigwa w’emigisha ei ompaire. Ninkozesa entalanta zangye, ebi nyine, n’emigisha n’obwengye ahabw’ekitiinisa kyaawe. Omu eiziina rya Yesu, Amiina.
ENGIGA HABY’ESENTE Z’OBUKAMA: OMWOYO GW’OBUNAKU
Omukwenda Grace Lubega
Enfumu 10:4(KJV): We afwoka munaku ogwo anyakukora n’omukono omugara: baitu omukono gw’omwekambi gufwora omuntu muguuda.
—
Ruhanga atahange omuntu kwomeerera omukuburwa. Obunaku butabe omuntegeka ye nyamukooto. We akateeka Adam omu musiri Eden, ekiikaro ky’omwijuzo, kandi yamuhereza obujunanizibwa ku guroleera nokugulinda (Okubanza 2:15).
Emu handugiiro z’obunaku eri omutima omugara. Baibuli egenzere na hakuhika kwinganiza omwoyo omugara n’okuhwerekereza. Omu Enfumu 18:9, ebyahandikirwe bigamba: “ogu anyakuli mugara omu mulimo gwe w’oruganda n’ogwo anyakusiisa muno.” kuba mugara kisiisa obugisa, talanta, obukugu kandi neby’okukozesa.
Omuntu asiisa ata eby’okukozesa? N’araba omukulemwa kubirinda kurungi namagezi, nayeteraniza omukubikozesa okutakwetagisa, kandi nalema kwahura oba kubiteeka hali bikusobora kuzaara amagoba. Kukwata kubi ebintu n’obutafwayo kuhindura emigisa kufwoka migugu.
Omuntu asiisa ata talanta? Naraba omukwanga kubyombeka kandi akakozesa talanta Ruhanga amuhaire. Omuntu alemwa kwombeka obusobozi bwe ahwerekereza amaani ge ag’okurakurana.
Omuntu asiisa ata obugisa? N’araba omukwekerereza, n’aroora hansi enyigi ezikingwirwe, oba nalemwa kumanya obugabirizi bwa Ruhanga.
Omuntu asiisa ata obukugu? Naraba omukulemwa kubusemeza kandi nokubukozesa n’obwekambi. Obukugu bwetaaga kwikara noyega, noburubatiramu, kandi nobuteeka omukukora nukwo osigale oli w’omugaso. Omuntu ayanga kutyekera obukugu bwe akugira obusobozi bwe kukurakurana.
Okusiisa nk’okwo kutangiira omwoyo gw’obunaku. Obuguuda obw’amananu buruga omu kwikara n’oteekamu amaani, engeso, kandi nokulinda okw’amagezi. Twara okwebaliira okw’obwomeezi bwa we okw’amananu. Zoora ekiikaro kyoona hali obaire nosiisa. Weheyo kuhindura kandi nokutwara idaara ly’okufwoka mwekambi kandi n’okulinda okw’amagezi.
GALIHYA N’OSOMA: Enfumu 6:6-11; Omugambizi 9:10
EBIKURU MUBYOONA: Obuguuda obw’amananu buruga omu kwikara n’oteekamu amaani, engeso, kandi n’okulinda okw’amagezi.
ESAARA: Taata ow’omu Iguru nyowe ninkusiima habw’amagezi ganu omu Kigambo kya We. Nyowe ninyanga obugara kandi n’okusiisa kandi nintagiira obwekambi omu byoona ebinkukora. Iwe butoosa onsomesa kuba omulinzi omwesigwa owemigisa Iwe eby ‘ompaire. Nyowe ninkozesa talanta, eby’okukozesa kandi nobugisa n’amagezi habw’ekitinisa kya We. Omu ibara Lya Yesu, Amiina.
PWONY IKOM KITME GWOKO LIM: CWINY ME CAN
Lakwena Grace Lubega
Carolok 10:4(KJV): Ka in lawackom ci ibedo meri lacan, ento ka itiyo tic matek ci itwero lony.
—
Lubanga pe ocweyo dano me kwo i labongo jami. Can pe obedo yube me acel. En oketo Adam i poto me Eden, kabedo me jami mapol dok omine dog tic me yubu dok me gwoko ne(Acakki 2:15)
Ginma kelo can en aye ngatma lawac kom. Baibul omede wa poro lawac kom ki to. Ibuk me Carolok 18:9, gin acoya waco ni: “Dano ma kome wac ka tiyo ticce rom ki dano ma balo jami abala.” Wac kom balo kare, kwiri tic dok lonyo.
Ngatmoni balo lonyo ningning? Kace en pe otiyo kwedgi maber, donyo i tic kwedgi iyo ma pe pore dok kwero gwoko cente onyo keto ne ka nya. Pe tic ki jami maber dok pe gwoko jami loko gum doko ter.
Ngatmoni balo mote ningning? Ki kwero dongo dok tic ki mot ma Lubanga omine. Ngatma dongo ginma twero timo ne otyeko loyo ne woko dwoko kero ma en tye kwede me timo maber.
Ngat meno balo kare ne ningning? Ki dok cen angec, Ki bedo calo pe oneno dogola matye twolo, onyo pe neno ginma Lubanga miyo.
Ngatmoni balo diru ticce ningning? Kace en pe twero gwoko dok tic pigi ki cwinye ducu. Diru tic mito kwan kare ducu, nwoyo timo ne dok tic kwede wek ogak ginma piretek. Ngatma okwero pwonye wek ngece omede weko kero me timo maber ne dok cen.
Lakit balo jami nu kelo cwiny me can. Lonyo me ada en aye adwogi me yele kare ducu, woro dok gwoko jami i ryeko. Kong ingi kwoni maber adada. Ngi kamo ma ibedo ka balo jami iye. Yele me kelo aloka loka dok kwanyo yoo wek icak bedo kwiri dok icak gwoko jami i ryeko.
KWAN MUKENE: Carolok 6:6-11; Latitlok 9:10
LWOD MADIT: Lonyo me ada en aye adwogi me yele kare ducu, woro dok gwoko jami i ryeko.
LEGA: Wora ma ipolo, apwoyi pi ryeko matye i Lokki. Akwero wac kom dok balo jami kun aye kwiri i jami ducu ma atimo. In ipwonya nino ducu me bedo lagwok gum ma ityeko mina. An atiyo ki mota, lonyo na dok kare ma imina i ryeko pi deyo ni. Inying Yecu, Amen.
CIK AKWAKO LIM ME LOC OBAŊA: CUNY ME CAN
Akwena Grace Lubega
Carokop 10:4 (Lango): Wackom kelo can, ento tiyo tic atek kelo lonyo.
—
Obaŋa mom obin ocweo dano me bedo kede jami orem. Can onwoŋo mom tye i yuba Mere adit. En obin oketo Dano iyi poto me Eden, kabedo ame jami tye oromo iye, eka te miye tic me puru kede gwoko (Agege 2:15).
Gin acel adit ame kelo can obedo cuny ame kome wac. Baibul omede anyim me keto aromaroma cuny me wackom kede balo jami. Iyi Carokop 18:9, tyeny jiri kobo ni: “Ŋat ame kome wac i tic, rom aroma i ŋat ame balo jami abala.” Wackom balo gum, mot, diro karacel kede lonyo.
Kite aŋo ame dano balo kede lonyo? Ibeo i pe tic kede lonyo man iyore aber, tic kede lonyo man me wilo jami a mom konyo, kede mom kano onyo keto itic. Pe ŋeyo tic kede onyo balo jami loko gum doko yec apek.
Kite aŋo ame dano balo kede mottere? Ibeo ikwero doŋo karacel i keto i tic mot ame Obaŋa omie. Dano ame kwero pwonyere iyi teko ame en tye kede dwoko cen teko mere me kato aber.
Kite aŋo ame dano balo kede gum mere? Ibeo ibedo kobo ka jami aboŋo keto itic, cayo dogola ame oyabere, onyo mom neno jami ame Obaŋa mio.
Kite aŋo ame dano balo kede diro ame Obaŋa omie? Ibeo i bedo aboŋo kiyo diro man eka te keto itic. Diro mito ni i mede i pwonyere ikare luŋ, eka ite keto itic me konyere bed atye. Dano ame kwero pwonyere aber i diro mere keto ageŋ ikom teko mere me kato aber.
Kodi balo jami man lwoŋo cuny me can. Lonyo me ateni obedo adwoogi me keto jami itic ikare luŋ, pwonyere aber, karacel kede gwoko jami iyore aber. Keboro kwo ni i cuny aler. Nen kabedo moro keken ikwo ni ame ibedo balo jami iye. Mok tami me kelo alokaloka eka ite cako tio jami ame pwonyi i diro karacel kede gwoko jami iyore aber.
MEDE IKWANO: Carokop 6:6-11, Arabkop 9:10
APIRE TEK: Lonyo me ateni obedo adwoogi me keto jami itic ikare luŋ, pwonyere aber, karacel kede gwoko jami iyore aber.
KWAC: Papo ame tye i Polo, apwoyi pi ryeko ame tye iyi Koppi. Akwero wackom kede cuny me balo jami eka ate bedo kede diro i jami luŋ ame atio. Yin i pwonya nino nino me bedo dano ame genne i gwoko winyo ame imia. Atio kede motta, lonyo na, karacel kede gum i ryeko pi kwogo Ni. Inyiŋ Yecu, Amen.
IKISILA NUAPIAI AJAKANUT: EMOYO LOICAN
Ekiyakia Grace Lubega
Awaragasia 10:4 (AOV): Akan naeloŋwana eyauni ican, Konye akan naekukurana itabari.
—
Mam Edeke esubunit etuŋanan aijar kotoma obakor. Mam ibakor ejaasi ainapetait Ke nasodit cut. Obu ibwaiki Adam Omanikor loka Eden, aiboisit na aileleba, kosodi aijaikin ŋesi epelu loakorienen ka aidar (Ageun 2:15).
Idiopet kotoma anyaunak luapolok nuican ŋesi emoyo loakalanyanut. Iyatakinit Ebaibuli aitirian emoyo loakalanyanut keda amudiaro. Kotoma Awaragasia 18:9, ebakasi aiwadikaeta ebe: “Ŋol da loijalijala kotoma aswamuke, ŋes onace kaŋol kaloemudiari.” Emudianari aijalijala arereŋesio, atalantan, apirianuto ka abar.
Eipone boani icanicania etuŋanan abar? Koipone loka aimen aidar kesi keda acoa, ido aisud aitosom tai, ka aiŋer aimono arai airwanakin. Aimen aidar keda amamus apodoite ijuli arereŋesio araun atiokisio.
Eipone boani icanicania etuŋanan atalantan? Aiŋer aitopol ka aitosom ake arereŋesio nuijaikinit Edeke. Itudeŋi etuŋanan loamen aitopol atalantan ke ake apedor na akerianut.
Eipone boani icanicania etuŋanan apakio? Abuonokin, ailokony ikekia nueŋara, arai aimen aijen aikor Edeke.
Eipone boani icanicania etuŋanan apirianuto?
Aimen aililiaun ka aitosom kesi keda akukuranut. Ekotosi apirianuto ainyikoit aisisia, aitetemonor, ka aitosomao kanu asalain ejaasi ajokis. Etuŋanan loeŋeri aipen apirianuto ke itotoli ake apedor na apol.
Enyarauni aicanican ka aŋin emoyo loican. Erai abar nabeit araito na ainyikokit kagogoŋ, ariimakin, ka araute ekeŋadan lomunot. Irereo ber jo akon akuan kabeit cut. Koŋic adio abiosit nairar jo loicanicani. Isimunok ayaun aijulainet kosodi aitegear ainapeta kanu akukuranut ka araute ekeŋadan loamunot.
AISISIA NAIDULOKINA: Awaragasia 6:6-11; Ekalimonokinan 9:10
NUEPOSIK BALA ESABU: Erai abar nabeit araito na ainyikokit kagogoŋ, ariimakin, ka araute ekeŋadan lomunot.
AILIP: Papa lokotoma Akuj, eyalama kanuka acoa naejai toma Akirot Kon. Aŋeri akalanyanut ka aicanicanut, kasodi aikamun akukuranut koboro kere nueswamai eoŋ. Isisiananikini Jo eoŋo kaŋiniduc araun ekeŋadan lomunot loarereŋesio nuijaikit Jo eoŋo. Etosomai atalantan, abar, ka apakio ka kacoa kanuka aibuses Kon. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
Loading…
PRINCES FINANCIERS DU ROYAUME : L’ESPRIT DE LA PAUVRETÉ
Apôtre Grace Lubega
Proverbes 10:4 (LSG): Celui qui agit d’une main lâche s’appauvrit, Mais la main des diligents enrichit.”
—
Dieu n’a pas créé l’homme pour vivre dans le manque. La pauvreté n’était pas dans son grand plan. Il a placé Adam dans le jardin d’Eden, un lieu d’abondance, et lui a donné la responsabilité de l’entretenir et de le garder (Genèse 2:15).
L’une des plus grandes causes de pauvreté est un esprit paresseux. La Bible est allée jusqu’à assimiler cet esprit paresseux à la destruction. Dans Proverbes 18:9, l’Écriture dit : « Lui aussi qui est paresseux dans son œuvre est frère de celui qui est un grand gaspilleur. » La paresse gaspille les opportunités, les talents, les compétences et les ressources.
Comment un homme gaspille-t-il des ressources ? En omettant de les gérer à bon escient, en se livrant à des dépenses inutiles et en négligeant d’économiser ou d’investir. La mauvaise gestion et la négligence transforment les bénédictions en fardeaux.
Comment un homme gaspille-t-il des talents ? En refusant de développer et d’utiliser ses dons donnés par Dieu. Un homme qui ne parvient pas à cultiver ses capacités diminue son potentiel de succès.
Comment un homme gaspille-t-il des opportunités ? En procrastinant, en ignorant les portes ouvertes ou en ne reconnaissant pas les provisions de Dieu.
Comment un homme gaspille-t-il ses compétences ? En omettant de les affiner et de les appliquer avec diligence. Les compétences nécessitent un apprentissage continu, de la pratique et une application pour rester utiles. Un homme qui refuse d’affiner ses compétences limite sa capacité à s’épanouir.
Un tel gaspillage invite l’esprit de la pauvreté. La vraie prospérité est le fruit d’un effort constant, d’une discipline et d’une sage intendance. Faites un inventaire honnête de votre vie. Identifiez toute zone où vous avez été gaspillé. S’engager à faire un changement et à prendre des mesures délibérées pour cultiver la diligence et la sagesse de l’intendance.
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE: Proverbes 6:6-11 ; Ecclésiaste 9:10
PASSAGE EN OR: La vraie prospérité est le fruit d’un effort constant, d’une discipline et d’une sage intendance.
PRIÈRE: Père céleste, merci pour la sagesse de ta Parole. Je rejette la paresse et le gaspillage et j’embrasse la diligence dans tout ce que je fais. Tu m’apprends quotidiennement à être un fidèle intendant des bénédictions que tu m’as données. J’utilise judicieusement mes talents, mes ressources et mes opportunités pour ta gloire. Au nom de Jésus, Amen.
KONINKRIJK FINANCIËLE PRINCIPES: DE GEEST VAN ARMOEDE
Apostel Grace Lubega
Spreuken 10:4(HSV): “Wie met een bedrieglijke hand werkt, wordt arm, maar de hand van de vlijtigen maakt rijk.”
—
God schiep de mens niet om in gebrek te leven. Armoede was niet in Zijn grote plan. Hij plaatste Adam in de Hof van Eden, een plaats van overvloed, en gaf hem de verantwoordelijkheid om deze te verzorgen en te onderhouden (Genesis 2:15).
Een van de grootste oorzaken van armoede is een luie geest. De Bijbel is zelfs zo ver gegaan om deze luie geest gelijk te stellen aan vernietiging. In Spreuken 18:9 zegt de Schrift: “Ook wie lui is in zijn werk, is een broeder van hem die een grote verkwister is.” Luiheid verspilt kansen, talenten, vaardigheden en middelen.
Hoe verspilt een man middelen? Door ze niet verstandig te beheren, onnodig geld uit te geven en te verzuimen te sparen of te investeren. Mismanagement en onzorgvuldigheid veranderen zegeningen in lasten.
Hoe verspilt een man talenten? Door te weigeren zijn door God gegeven gaven te ontwikkelen en te gebruiken. Een man die zijn vaardigheden niet cultiveert, vermindert zijn potentieel voor succes.
Hoe verspilt een man kansen? Door uit te stellen, open deuren te negeren of Gods voorzieningen niet te herkennen.
Hoe verspilt een man vaardigheden? Door ze niet te verfijnen en ijverig toe te passen. Vaardigheden vereisen voortdurende leer-, oefen- en toepassingsmogelijkheden om nuttig te blijven. Een man die weigert zijn vaardigheden te verbeteren, beperkt zijn vermogen om te gedijen.
Zulke verspilling nodigt de geest van armoede uit. Ware welvaart is de vrucht van consistente inspanning, discipline en verstandig rentmeesterschap. Maak een eerlijke inventaris van je leven. Identificeer elk gebied waar je verspild bent. Zet je in voor verandering en neem bewuste stappen om ijver en verstandig rentmeesterschap te cultiveren.
VERDERE STUDIE: Spreuken 6:6-11; Prediker 9:10
HET GOUDKLOMPJE: Ware welvaart is de vrucht van consistente inspanning, discipline en verstandig rentmeesterschap.
GEBED: Hemelse Vader, dank U voor de wijsheid in Uw Woord. Ik verwerp luiheid en verspilling en omarm ijver in alles wat ik doe. U leert mij dagelijks om een trouwe rentmeester te zijn van de zegeningen die U mij hebt gegeven. Ik gebruik mijn talenten, middelen en kansen verstandig voor Uw glorie. In Jezus’ naam, Amen.
FINANZPRINZIPIEN DES KÖNIGREICHS : ÜBER DEN GEIST DER ARMUT
Apostel Grace Lubega
Sprüche 10,4 (SLT): Eine nachlässige Hand macht arm, aber eine fleißige Hand macht reich.
—
Gott hat den Menschen nicht geschaffen, um im Mangel zu leben. Die Armut war gar nicht Teil seines großen Plans. Er platzierte Adam in den Garten Eden, der ein Ort des Überflusses war, und gab ihm die Verantwortung, ihn zu bebauen und zu bewahren (1. Mose 2,15).
Eine der größten Ursachen für Armut ist ein träger Geist. Die Bibel setzt diesen trägen Geist sogar mit dem Verderben gleich. Sprüche 18,9 LUT verrät uns: „Wer lässig ist in seiner Arbeit, der ist ein Bruder des Verderbers.“ Die Trägheit vergeudet Chancen, Talente, Fähigkeiten und Ressourcen.
Wie vergeudet ein Mensch Ressourcen? Dadurch, dass er sie nicht weise verwaltet, unnötige Ausgaben tätigt und es versäumt, zu sparen oder zu investieren. Misswirtschaft und Nachlässigkeit verwandeln Segnungen in Bürden.
Wie vergeudet ein Mensch seine Talente? Indem er sich weigert, seine von Gott gegebenen Gaben weiterzuentwickeln und zu nutzen. Ein Mensch, der seine Fähigkeiten nicht kultiviert, schmälert sein Erfolgspotenzial.
Wie vergeudet ein Mensch seine Chancen? Indem er zögert, durch offene Türen zu schreiten oder Gottes Versorgung nicht wahrnimmt.
Wie verschwendet ein Mensch seine Fähigkeiten? Indem er sie nicht weiterentwickelt und gewissenhaft anwendet. Fähigkeiten erfordern ständiges Lernen, Üben und Praktizieren, damit sie weiterhin von Nutzen sind. Jemand, der sich weigert, seine Fähigkeiten zu verbessern, schränkt seine Möglichkeiten ein, erfolgreich zu sein.
Eine solche Verschwendung ist eine Einladung für den Geist der Armut. Wahrer Wohlstand ist die Frucht beständiger Bemühungen, Disziplin und kluger Aufgabenerfüllung. Mach eine ehrliche Bestandsaufnahme deines Lebens. Stelle fest, in welchen Lebensbereichen du verschwenderisch gewesen hast. Verpflichte dich, etwas daran zu ändern und bewusste Schritte zu unternehmen, um Fleiß und kluges Management zu kultivieren.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Sprüche 6,6-11; Prediger 9,10
FAZIT: Wahrer Wohlstand ist die Frucht von konsequenter Anstrengung, Disziplin und klugem Management.
GEBET: Himmlischer Vater, ich danke Dir für die Weisheit in Deinem Wort. Ich lehne Bequemlichkeit und Verschwendung ab und wähle Fleiß in allem, was ich tue. Du lehrst mich täglich, ein treuer Haushalter der Segnungen zu sein, die Du mir gegeben hast. Ich nutze mit Weisheit meine Talente, Ressourcen und Gelegenheiten zu Deiner Ehre. In Jesu Namen, Amen.