Apostle Grace Lubega
Acts 24:16(KJV): “And herein do I exercise myself, to have always a conscience void of offence toward God, and toward men.”
—
Many people prioritize having a good reputation before men while neglecting the state of their conscience before God. They make decisions that appease human expectations, even when those decisions displease God. This is not the divine order.
Paul understood the right order when he said, “I exercise myself, to have always a conscience void of offence toward God, and toward men.” The sequence here is crucial—first before God, then before men. A conscience clear before men but defiled before God is deception. It is possible to gain human approval while standing condemned before God. But when your conscience is first pure before God, it will guide you in ways that do not cause offence to men, because God is love.
The revelation of God’s love keeps you from the errors and blunders that cause offence to others. When you walk in love, your actions are governed by truth, not by the fear of man’s opinion. Proverbs 29:25 warns, “The fear of man bringeth a snare: but whoso putteth his trust in the Lord shall be safe.” If your primary concern is what people think, you will be ensnared. But when your heart is aligned with God, your dealings with men will naturally flow in righteousness.
Jesus Himself walked by this principle. He did only what He saw His Father do (John 5:19). He never sought to please men at the expense of truth. Even when men misunderstood Him, He remained faithful to God. His conscience was void of offence before the Father, and that enabled Him to love men rightly.
When your heart is truly yielded to God, you will find that He leads you in ways that honor Him and ultimately bless those around you.
FURTHER STUDY: Matthew 10:28; Galatians 1:10
GOLDEN NUGGET: If your primary concern is what people think, you will be ensnared. But when your heart is aligned with God, your dealings with men will naturally flow in righteousness.
PRAYER: Heavenly Father, I choose to keep my conscience first pure before You. Thank You for delivering me from the fear of man and helping me to walk in the boldness of Your truth. My life reflects Your love in a way that edifies others while keeping me blameless before You. In Jesus’ name, Amen.
KU NDOWOOZA ETALIIKO KUNENYEZEBWA
Omutume Grace Lubega
Ebikolwa 24:16 (KJV): Era nnyiikira mu kigambo ekyo okubeeranga n’omwoyo ogutalina musango (endowooza etaliiko kunenyezebwa) eri Katonda n’eri abantu ennaku zonna.
(Weetegereze: Ebiri mu bukomera byongeddwamu muvvunuzi )
—
Abantu abamu basoosowaza okubeera n’ebiboogerako ebirungi eri ebantu ne basuulirira ekifo kya butya endowooza yaabwe bweri mu maaso ga Katonda.
Bakola okusalawo okusanyusa abantu, newakubadde ng’okusalawo okwo tekusanyusa Katonda. Eno si y’enkola y’ebintu ey’obwaKatonda
Pawulo yategeera enkola entuufu bwe yagamba, “Nnyiikira okubeeranga n’endowooza etaliiko musango eri Katonda n’eri abantu. “Engoberera y’ebintu ya nkizo nnyo wano_ okusooka eri Katonda olwo eri abantu. Endowooza etaliiko kunenyezebwa eri abantu naye ate nga eyonooneddwa eri Katonda bulimba. Kisoboka okukakasibwa abantu naye ate nga onenyezeddwa eri Katonda. Naye ate endowooza yo bw’ebeera nga etuukiridde eri Katonda, ejja kukukulembera mu makubo agatajja kukosa bantu kubanga Katonda kwagala.
Okubikkulirwa kw’okwagala kwa Katonda kukukuuma okuva eri ensobi n’okwonoonebwa okwandikuleetedde okusobya abalala. Bw’otambulira mu kwagala, ebikolwa byo bifugibwa mazima, so si okutya kw’ebigambo by’abantu. Zabbuli 29:25 etulabula, “Okutya abantu kuleeta ekyambika: Naye buli eyeesiga Mukama anaabanga mirembe.” Bwe kiba nga ekisooka okukukwatako y’endowooza y’abantu, ojja kusibibwa. Naye omutima gwo bwe gutuukirizibwa eri Katonda, engeri zo n’abantu zijja kukulukutira mu butuukirivu.
Yesu mwennyini yatambulira ku nnono eno. Yakola ekyo kyokka kye yalaba Kitaawe ng’akola (Yokaana 5:19). Teyanoonyanga kusanyusa bantu ng’ate avvoola amazima. Abantu ne bwe bataamutegeera, yasigala mwesigwa eri Katonda. Endowooza ye teyaliiko kunenyezebwa eri Katonda, era ekyo kyamusobozesa okwagala abantu mu butuufu.
Omutima gwo bwe gwewaayo eri Katonda mu mazima, ojja kukizuula nti akukulembera mu makubo agamuwa ekitiibwa era ne gawa n’omukisa abo abakwetoolodde.
YONGERA OSOME: Matayo 10:28, Abagalatiya 1:10
AKASUMBI KA ZAABU: Bwe kiba nga ekisooka okukukwatako y’endowooza y’abantu, ojja kusibibwa. Naye omutima gwo bwe gutuukirizibwa eri Katonda, engeri zo n’abantu zijja kukulukutira mu butuukirivu.
ESSAALA: Kitaffe ow’omu ggulu, Nsalawo okukuuma endowooza yange nga teriiko kunenyezebwa okusookera ddala eri Ggwe. Weebale kunsumulula okuva eri okutya kw’abantu n’onnyamba okutambulira mu buvumu bw’amazima go. Obulamu bwange bwolesa okwagala kwo mu ngeri eweereza eri abalala ate nga enkuuma nga sirina musango gy’oli. Mu linnya erya Yesu, Amiina.
EBIKWATIREINE N’ENTEEKATEEKA ETAINE ORUBANJA
Entumwa Grace Lubega
Ebyakozirwe Entumwa 24:16: Omuri ebyo nyezirika obutoosha kuguma n’omutima ogutariho rubanja ahari Ruhanga n’aha bantu.
—
Abantu abamwe nibebembeza ebirikubagambaho gye omu bantu bareka omwanya gw’enteekateeka yaabo omu maisho ga Ruhanga. Nibakora okucwamu okurikushemeza abantu, n’obu ecwamu yaabo etarikushemeza Ruhanga. Obu tibuteeka bw’obwa Ruhanga.
Paulo aketegyereza obuteeka obuhikire obu yagira ati, “nyezirika obutoosha kuguma n’omutima ogutariho rubanja ahari Ruhanga, n’aha bantu.” Okubikurateine aha nikikuru—nobanza owa Ruhanga, nabwanyima aha bantu. Omutima ogutariho rubanja aha bantu kwonka gushishikaire ahari Ruhanga n’ebishuba. Nikibaasika kuhika gye omu bantu kandi oyemereire omu rubanja na Ruhanga, Kwonka enteekateeka yaawe yabanza kweera omumaisho ga Ruhanga, neeza kukwebembera omu mihanda etarikureeta wagira orubanja omu bantu, ahabw’okuba Ruhanga ni rukundo.
Okushuuruurirwa kwa Ruhanga nikukuriinda enshobi n’ebizibu ebirikureeta wagira orubanja aha bandi. Ku orikugyendera omuri rukundo, ebikorwa byaawe nibitegyekwa amazima, tikutiina ebiteekateeko by’abantu. Enfumu 29:25 neturabura eti “Okutiina abantu kureeta omutego, Kwonka orikwesiga MUKAMA aryaguma ari buhooro.” Eki abantu bari kuteekateeka kyaaba kiri ekiteekateeko kyaawe ky’okubanza, nooza kugwa omu mutego. Kwonka omutima gwaawe kuguri kutereera na Ruhanga, okukoragana kwaawe n’abantu nikugyendera omu kuhikirira.
Yesu nkawe akagyendera omu ngyendererwaho egi. Akakora ebi yareebire Ishe nakora byonka (Yohaana 5:19). Taragyerizeho kushemeza abantu arikureka amazima. N’obu abantu bamwetegyereize kubi, akaguma ari omwesigwa ahari Taata, kandi ekyo kikamuyamba kukunda gye abantu.
Omutima gwaawe gwaaba gworobaire Ruhanga, noshanga arikukwebembera omu mihanda erikumuha ekitinisa kandi erikuha abakwehinguririize emigisha.
SHOMA N’EBI: Matayo 10:28; Abagalatia 1:10
EBIKURU MUNONGA: Eki abantu barikuteekateeka kyaba kiri ekiteekateeko kyawe ky’okubanza, noza kugwa omu mutego. Kwonka omutima gwawe kugurikutereera na Ruhanga, okukoragana kwaawe n’abantu nikugyendera omu kuhikirira.
ESHAARA: Taata ow’omwiguru, nincwamu kuriinda enteekateeka eyezire omu maisho gaawe. Webare ahabw’oku nkomorora okutiina abantu kandi okanyamba kugyendera omu bumanzi bw’amazima gaawe. Amagara gangye nigoreka rukundo yaawe omu muringo oguri kwombeka abandi kandi orikumdiinda nteine kamogo omu maisho gaawe. Omu eizina rya Yesu, Amiina.
EBY’OMUTIMA OGUTALOHO MUSANGO
Omukwenda Grace Lubega
Ebikorwa 24:16 (KJV): Kandi nyowe nyekamba omu kigambo kinu, okuikara nomutima ogutaloho musango hali Ruhanga na hali abantu ebiro byona.
—
Abantu baingi bebembeza kuba n’ibara lirungi mubantu kunu nibanagiriza enyikara y’omutima gwabu na Ruhanga. Bakora encwamu ezisemeza okunihira kw’abantu n’obuzikiba itakusemeza Ruhanga. Enu tiniyo ntekaniza ya Ruhanga.
Paulo ak’etegereza entekaniza enu obu yagambire, ” Nyekamba omu kigambo kinu, okuikara nomutima ogutaloho musango hali Ruhanga na hali abantu ebiro byona.” Kikuru muno kurora oku ebintu bikuhonderana -kubanza hamu na Ruhanga, nukwo hamu n’abantu. Omutima ogusemiire mumaiso g’abantu baitu gusisikaire mumaiso ga Ruhanga bisuba. Nikisoboka kwikirizibwa abantu kunu mumaiso ga Ruhanga osingirwe omusango. Baitu kakuba omutima gwawe guba nigwera mumaiso ga Ruhanga, gurakwebemberaga obutoosa mumihanda ey’etesiitaza abantu, habwokuba Ruhanga nuwe Ngonzi.
Okusuukururwa kw’engonzi za Ruhanga kukulinda kuruga munsobi ez’esiitaza abandi. Obu orubatira mukugonza, ebikorwa byawe by’ebemberwa amazima, hatali okutiina abantu ekibaragamba. Enfumo 29:25 eteererra, ” Okutina abantu nukuleta omutego: Baitu wena anyakwesiga MUKAMA aliba nobusinge.” Kakuba otiina muno abantu ekibaragamba, oija kugwa mumutego. Baitu kakuba omutima gwawe guba guterekeriire na Ruhanga, enkoragana yaawe n’abantu ija kugererra mubuhikiriire.
Yesu nauwe akarubatira mungiga enu. Akakora ekyo kyonka eki yarozire Ise n’akora (Yohana 5:19). Ataserre oku arasemeza abantu mukiikaro ky’amazima. N’abantu obubataramwetegeriize, akasigara ali mwesigwa hali Ruhanga. Omutima gwe gutabe na musango mumaiso ga Taata, kandi ekyo kikamukonyera kugonza abantu mubuhika.
Omutima gwawe kakuba guba gwehaireyo mumazima hali Ruhanga, oija kusanga ngu N’akuhabura mumihanda ey’ekumunyumiza kandi ek’ongera kuha omugisa abo abakwetoroire.
GALIHYA NOSOMA: Matayo 10:28; Abagaratiya 1:10
EKIKURU MUBYONA: Kakuba otiina muno abantu ekibaragamba, oija kugwa mumutego. Baitu kakuba omutima gwawe guba guterekeriire na Ruhanga, enkoragana yaawe n’abantu ija kugererra mubuhikiriire.
ESAARA: Is’itwe ali mw’iguru, nincwamu kulinda omutima gwange nigwera mumaiso Gaawe. Webale kuncungura kuruga hakutiina abantu n’okunkonyera kurubatira mumazima n’obumanzi bwago. Obwomezi bwange nibwoleka engonzi Zaawe mumulingo ogu kukuza abandi obu ninsigara ntaine kamogo mumaiso Gaawe. Omw’ibara lya Yesu, Amiina.
ME BEDO MA CWINYI LENG INYIM LUBANGA
Lakwena Grace Lubega
Tic pa lukwena 24:16(KJV): “Pi meno an bene atemo mada kare ducu wek abed ma cwinya leŋ i nyim Lubaŋa ki i nyim dano.”
—
Jo mapol tero bedo ki nying maber inyim dano calo gin ma piretek ento kun giweko kitma gitamo kwede inyim Lubanga. Gin moko tam ma cobo ginma dano cwiny gi mito, kadi wa ma tam meno peyomo cwiny Lubanga.
Man pe obedo yoo pa Lubanga.
Paulo oniang yoo ma atir ikare ma en owaco ni, “atemo mada kare ducu wek abed ma cwinya leŋ i nyim Lubaŋa ki i nyim dano.” Yoo man piretek twatwal – me acel inyim Lubanga, kadong inyim dano. Cwiny maleng inyim dano ento ma obale inyim Lubanga obedo bwola. Twere me nongo cwak pa dano makun nongo icung ma kop oloyi inyim Lubanga. Ento kace cwinyi tye maleng inyim Lubanga, obiteli yoo i kabedo ma pe cwero cwiny dano, pien Lubanga obedo mar.
Niyabo i kom mar pa Lubanga gwoki ki iKom aroca ki bal ma twero cwero cwiny jo mukene. Kace iwoto i mar, jami ma itimo cung ki ada, pe ki lworo tam pa dano. Carolok 29:25 ciko wan ni, “Lworo ma dano tye kwede i kom jo mukene tye macalo owic,
ento ŋat ma geno Rwot bedo maber laboŋo ayela.” Kace ginma imito mu kwongo en aye ginma dano tamo, ibibedo ite atweya. Ento kace cwinyi tye kacel ki Lubanga, jami ma ibitimo biwoto i kit matir.
Yecu kikome owoto ki cik man. En otimo ginma oneno wode timo(Jon 5:19). En onongo pe mito yomo cwiny dano ki weko ada.
Kadi kabed pe oniang ikome, en gak ma gene bot Lubanga. Cwinye onongo leng inyim Lubanga dok okonye maro dano i yoo matir.
Kace cwinyi omine bot Lubanga adada, ibinongo ni en cwali iyo ma woro en dok miyo gum ki jo ma petye ingeti.
KWAN MUKENE: Matayo 10:28; Jo Galatia 1:10
LWOD MADIT: Kace ginma imito mu kwongo en aye ginma dano tamo, ibibedo ite atweya. Ento kace cwinyi tye kacel ki Lubanga, jami ma ibitimo biwoto i kit matir.
LEGA: Wora ma ipolo, ayero me gwoko cwinya me acel maleng inyimi. Apwoyi pi Lara ki i kom lworo pa dano dok konya me wot i tek cwiny pa ada ni. Kwona nyutu mar ni iyo ma medo ber ki jo mukene ento kun weko pe abedo ki bal mo inyimi. Inying Yecu, Amen.
AKWAKO BEDO I CUNY LER
Akwena Grace Lubega
Tic Okwena 24:16 (Lango): Omio an nino luŋ aketo tek me bedo a yia ler baŋ Obaŋa kede baŋ jo.
—
Pol ajo mito bedo kede nyiŋ aber inyim jo kun mom oketo gini tamgi ikom kit ame cuny gi tye kede inyim Obaŋa. Gin moko tam ame cobo miti a dano, akadi bed ni jami no mom yomoro cuny Obaŋa. Man mom obedo kit ame Obaŋa tio kede.
Paulo obin oniaŋ yore aber ikare ame en kob kede ni, “An nino luŋ aketo tek me bedo a yia ler baŋ Obaŋa kede baŋ jo.” Kit ame en okobo kede kan pire tek- cakkere inyim Obaŋa, eka doŋ te bedo inyim dano. Tam ame bedo aber iniym dano ento te bedo oballe inyim Obaŋa obedo goba. Twerre me jo yee yin inyim dano cite nwoŋo oŋolo kop oloi oko inyim Obaŋa. Ento ka tammi koŋ cako bedo acil inyim Obaŋa, En bino telli i yore ame amiyo yin mom i balo inyim dano, pien Obaŋa en mara.
Anyut ikom mara Obaŋa gwokki ikom jami areco ame mi i balo inyim dano. Ka yin i woto i mara, ticci abedo alubere kede ateni, mom alubere kede lworo ikom ŋo ame dano kobo. Carokop 29:25 kwenyoro wa ni, “Lworo jo mio dano moko i owic, ento ŋat ame geno Rwot bedo kede kuc.” Ka imaro keto tami ikom ŋo ame jo tamo, yin i moko i owic. Cite ka cunyi tye karacel kede me Obaŋa, ticci karacel kede jo bino bedo ame mol yaa iyi kit atira.
Yecu ikome obin otio kede cik man. En obino otio ka gin ame En koŋ oneno Pappere otio (Lakana 5:19). En mom obin oyenyo me yomoro cuny jo kun mom keto tammere ikom ateni. Akadi bed ni jo mom obin oniaŋ jami ame En nwoŋo tye a tiyo, En obin obedo ame genne inyim Obaŋa. Cunye nwoŋo tye aler inyim Obaŋa, eka gin man en ame te miye teko me maro jo iyore me ateni.
Ka iyi ateni cunyi tye omiiye baŋ Obaŋa, yin inwoŋo ni En atelli iyore ame keto woro ikome eka te miyo winyo baŋ jo ame tye i laŋetti.
MEDE IKWANO: Matayo 10:18; Jo Galatia 1:10
APIRE TEK: Ka imaro keto tami ikom ŋo ame jo tamo, yin i moko i owic. Cite ka cunyi tye karacel kede me Obaŋa, ticci karacel kede jo bino bedo ame mol yaa iyi kit atira.
LEGO: Papo me polo, ayero me cunya koŋ bedo acil inyimmi. Apwoyi me gonya ikom lworo ikom jo eka ite konya me wot alubere kede tekcuny me ateni Ni. Kwo na nyuto mara ni iyore ame pwonyo jo okene kun daŋ nwoŋo mia abedo aboŋo bal inyimmi. Inyiŋ Yecu, Amen.
NUETAU LOMAM ITORONIO
Ekiyakia Grace Lubega
Aswamisio 24:16 (AOV): “Kanuka ŋun enyikokinit ajaut ketau lomam itoronio mama ejai Edeke ka ituŋa da apaarasia kere”
—
Ituŋa luipu itopolooritos ajenara jokan kotuŋa konye kopalunitos ejautene kec koiŋaren Edeke. Iswamaete asekuneta kec nuisialamikitos akote ituŋa, karaida itakadikitos asekuneta ŋun Edeke. Mam na erai ainapetait nalaunan.
Paulo ŋesi abu komiisik ainapetait naedolit ne alimuna, “Enyikokinit ajaut ketau lomam itoronio mama ejai Edeke ka ituŋa.” Ainapetait na epol noi – aige koiŋaren Edeke, do koiŋaren ituŋa. Aomom naecai koiŋaren ituŋa konye komam elai koiŋaren Edeke erai esabet. Epedor adumun acamun naituŋa kobwoi kodiakarite koiŋaren Edeke. Konye ne elaya etaukon koiŋaren Edeke, ebuni aiŋarenikin jo koipokesio numam itakadikinete ituŋa, naarai Edeke ŋesi amina.
Apukokino naka amina Edeke idari jo kane ejaasi aibucanareta ka adiakanareta nuitikadikinete luce. Neilosia jo kotoma amina, aswamisio kon ipugat abeite, mere keda akurianu naka aomisio ituŋa. Awaragasia 29:25 ikwenyarit, “Aiyoŋ ituŋa eyaŋauni eic, Konye loemunokina EJAKAIT ejaas kainapakin.” Arai erai aomom kon naegei ka nueomomoete ituŋa, ebunio alokun jo. Konye neitereikinar etaukon keda Edeke, aswamisio kon ka ituŋa epote alele kapatanu kotoma adolite.
Yesu Elope abu kolot keda ekisil lo. Eswamai bon nuetei Ŋesi Papake iswamai (Yokana 5:19). Mam cut Ŋesi abu komo aisialamikin ituŋa imuarite abeite. Karaida nemam ituŋa apotu omisiikisi ŋes, kobu osalak einakina nejai Edeke. Etauke amamei aitoronio koiŋaren ka Papa, ido abu ŋin kiŋarak Ŋesi amina ituŋa jokan.
Ne einakinar etaukon jokan nejai Edeke, ibuni jo adumun ebe iŋarenikini Ŋesi jo koipokesio nueyoŋitos Ŋesi ido isirereŋitos ŋun luelukunitos jo.
ASIOMAN NAIYATAKINA: Matayo 10:28; Igalatian 1:10
NUEPOSIK BALA ESABU: Arai erai aomom kon naegei ka nueomomoete ituŋa, ebunio alokun jo. Konye neitereikinar etaukon keda Edeke, aswamisio kon ka ituŋa epote alele kapatanu kotoma adolite.
AILIP: Papa lotoma Akuj, asekuni eoŋ aidar aomom ka kolai ber koiŋaren Kon. Eyalama kanuka ayuun eoŋ kane ejai akurianu naituŋa ka aiŋarakin eoŋ alosit kotoma atitiŋu naka abeite Kon. Itodiei aijaraka amina Kon koipone loitalauni luce kidari eoŋ emamei adiakar koiŋaren Kon. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
KUHUSU DHAMIRI ISIYO NA HATIA
Mtume Grace Lubega
Matendo 24:16(KJV): Nami ninajizoeza katika neno hili niwe na dhamiri isiyo na hatia mbele za Mungu na mbele ya watu siku zote.
—
Watu wengi huwa na kipaumbele cha kuwa na sifa nzuri mbele ya wanadamu huku wakipuuza hali ya dhamiri zao mbele za Mungu. Wanafanya maamuzi yanayoridhisha matazamio ya wanadamu, hata pale maamuzi hayo yanapomchukiza Mungu. Huu sio utaratibu wa kimungu.
Paulo alielewa utaratibu ufaao aliposema, “Ninajizoeza katika neno hili niwe na dhamiri isiyo na hatia mbele za Mungu na mbele ya watu siku zote.” Mfuatano hapa ni muhimu—kwanza mbele za Mungu, kisha mbele za wanadamu. Dhamiri safi mbele za wanadamu lakini iliyotiwa unajisi mbele za Mungu ni udanganyifu. Inawezekana kupata kibali cha kibinadamu huku ukiwa umehukumiwa mbele za Mungu. Lakini dhamiri yako inapokuwa safi kwanza mbele za Mungu, itakuongoza katika njia zisizoleta makwazo kwa wanadamu, kwa sababu Mungu ni upendo.
Ufunuo wa upendo wa Mungu hukuepusha na makosa na uzembe ambao husababisha makwazo kwa wengine. Unapotembea katika upendo, matendo yako yanatawaliwa na kweli, si kwa hofu juu ya maoni ya mwanadamu. Mithali 29:25 inaonya, “Kuwaogopa wanadamu huleta mtego; Bali amtumainiye Bwana atakuwa salama.” Ikiwa unajishughulisha zaidi na kile ambacho watu wanafikiri, utanaswa. Lakini moyo wako unapokuwa umeshikamana na Mungu, shughuli zako na wanadamu zitatiririka katika haki.
Yesu mwenyewe alitembea kwa kanuni hii. Alifanya tu kile alichomwona Baba yake akifanya (Yohana 5:19). Hakutafuta kamwe kuwafurahisha wanadamu kwa kuigharimu kweli. Hata watu walipomwelewa vibaya, alibaki mwaminifu kwa Mungu. Dhamiri yake haikuwa na hatia mbele za Baba, na hilo lilimwezesha kuwapenda wanadamu ipasavyo.
Wakati moyo wako umejitolea kwa Mungu kweli, utaona kwamba anakuongoza katika njia zinazomheshimu na hatimaye kuwabariki wale walio karibu nawe.
MASOMO YA ZIADA: Mathayo 10:28; Wagalatia 1:10
UJUMBE MKUU: Ikiwa unajishughulisha zaidi na kile ambacho watu wanafikiri, utanaswa. Lakini moyo wako unapokuwa umeshikamana na Mungu, shughuli zako na wanadamu zitatiririka katika haki.
SALA: Baba wa Mbinguni, ninachagua kuweka dhamiri yangu safi kwanza mbele zako. Asante kwa kunikomboa kutoka kwenye hofu juu ya wanadamu na kunisaidia kutembea katika ujasiri wa kweli Yako. Maisha yangu yanaakisi upendo Wako kwa njia inayowajenga wengine huku ukiniweka bila hatia mbele Zako. Kwa jina la Yesu, Amina.
D’UN VIDE DE REPROCHE DE CONSCIENCE
Apôtre Grace Lubega
Actes 24:16 (LSG): C’est pourquoi je m’efforce d’avoir constamment une conscience sans reproche devant Dieu et devant les hommes.
—
Beaucoup de gens donnent la priorité à avoir une bonne réputation devant les hommes tout en négligeant l’état de leur conscience devant Dieu. Ils prennent des décisions qui apaisent les attentes humaines, même lorsque ces décisions déplaisent à Dieu. Ce n’est pas l’ordre divin.
Paul a compris le bon ordre quand il a dit : « Je m’exerce, d’avoir toujours une conscience vide d’offense envers Dieu et envers les hommes. » La séquence ici est cruciale – d’abord devant Dieu, puis devant les hommes. Une conscience claire devant les hommes mais saucie devant Dieu est une tromperie. Il est possible d’obtenir l’approbation humaine tout en étant condamné devant Dieu. Mais lorsque votre conscience est d’abord pure devant Dieu, elle vous guidera d’une manière qui n’offense pas les hommes, parce que Dieu est l’amour.
La révélation de l’amour de Dieu vous protège des erreurs et des gaffes qui offensent les autres. Lorsque vous marchez dans l’amour, vos actions sont régies par la vérité, et non par la peur de l’opinion de l’homme. Proverbes 29:25 avertit : « La crainte des hommes tend un piège, Mais celui qui se confie en l’Éternel est protégé. » Si votre principale préoccupation est ce que les gens pensent, vous serez piégé. Mais lorsque votre cœur est aligné avec Dieu, vos relations avec les hommes couleront naturellement dans la justice.
Jésus lui-même a marché selon ce principe. Il n’a fait que ce qu’il a vu faire son père (Jean 5:19). Il n’a jamais cherché à plaire aux hommes au détriment de la vérité. Même lorsque les hommes l’ont mal compris, il est resté fidèle à Dieu. Sa conscience était dépourvue d’offense devant le Père, et cela lui a permis d’aimer les hommes correctement.
Lorsque votre cœur est vraiment donné à Dieu, vous constaterez qu’Il vous guide d’une manière qui l’honore et bénit finalement ceux qui vous entourent.
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE: Matthieu 10:28 ; Galates 1:10
PASSAGE EN OR: Si votre principale préoccupation est ce que les gens pensent, vous serez piégé. Mais lorsque votre cœur est aligné avec Dieu, vos relations avec les hommes couleront naturellement dans la justice.
PRIÈRE: Père céleste, je choisis de garder ma conscience pure avant toi. Merci de m’avoir délivré de la peur de l’homme et de m’avoir aidé à marcher dans l’audace de ta vérité. Ma vie reflète ton amour d’une manière qui édifie les autres tout en me gardant irréprochable devant toi. Au nom de Jésus, Amen.
EEN GEWETEN ZONDER AANSTOOT
Apostel Grace Lubega
Handelingen 24:16(HSV): “En daarom oefen ik mijzelf om altijd een zuiver geweten te hebben voor God en de mensen.”
—
Veel mensen geven prioriteit aan een goede reputatie voor mensen, terwijl ze de staat van hun geweten voor God verwaarlozen. Ze nemen beslissingen die menselijke verwachtingen sussen, zelfs als die beslissingen God mishagen. Dit is niet de goddelijke volgorde.
Paulus begreep de juiste volgorde toen hij zei: “Ik oefen mijzelf, om altijd een geweten te hebben dat vrij is van aanstoot tegen God en tegen de mensen.” De volgorde hier is cruciaal: eerst voor God, dan voor mensen. Een geweten dat zuiver is voor mensen, maar verontreinigd voor God, is bedrog. Het is mogelijk om menselijke goedkeuring te krijgen terwijl je veroordeeld staat voor God. Maar wanneer uw geweten eerst zuiver is voor God, zal het u leiden op manieren die geen aanstoot geven aan mensen, omdat God liefde is.
De openbaring van Gods liefde houdt u weg van de fouten en blunders die aanstoot geven aan anderen. Wanneer u in liefde wandelt, worden uw daden beheerst door de waarheid, niet door de angst voor de mening van mensen. Spreuken 29:25 waarschuwt: “De vrees voor mensen spant een strik, maar wie op de Heer vertrouwt, zal veilig zijn.” Als uw primaire zorg is wat mensen denken, zult u verstrikt raken. Maar wanneer uw hart op één lijn is met God, zal uw omgang met mensen van nature in rechtvaardigheid stromen.
Jezus Zelf wandelde volgens dit principe. Hij deed alleen wat Hij Zijn Vader zag doen (Johannes 5:19). Hij probeerde nooit mensen te behagen ten koste van de waarheid. Zelfs toen mensen Hem verkeerd begrepen, bleef Hij trouw aan God. Zijn geweten was vrij van aanstoot voor de Vader, en dat stelde Hem in staat om mensen op de juiste manier lief te hebben.
Wanneer je hart zich werkelijk aan God overgeeft, zul je merken dat Hij je leidt op manieren die Hem eren en uiteindelijk de mensen om je heen zegenen.
VERDERE STUDIE: Mattheüs 10:28; Galaten 1:10
HET GOUDKLOMPJE: Als je je vooral zorgen maakt over wat mensen denken, zul je verstrikt raken. Maar wanneer je hart op één lijn staat met God, zal je omgang met mensen vanzelf in rechtvaardigheid verlopen.
GEBED: Hemelse Vader, ik kies ervoor om mijn geweten eerst zuiver te houden voor U. Dank U dat U mij hebt verlost van de angst voor mensen en mij hebt geholpen om te wandelen in de stoutmoedigheid van Uw waarheid. Mijn leven weerspiegelt Uw liefde op een manier die anderen opbouwt en mij tegelijkertijd onberispelijk houdt voor U. In Jezus’ naam, Amen.
IMMER EIN REINES GEWISSEN HABEN
Apostel Grace Lubega
Apostelgeschichte 24,16 (GNB): „Und aus diesem Grund bemühe auch ich mich, immer ein reines Gewissen zu haben vor Gott und den Menschen.“
—
Viele Menschen legen Wert darauf, vor den Menschen einen guten Ruf zu haben und vernachlässigen dabei den Zustand ihres Gewissens vor Gott. Sie treffen Entscheidungen, die den Erwartungen der Menschen entsprechen, auch wenn diese Entscheidungen Gott missfallen. Das entspricht nicht der göttlichen Ordnung.
Paulus erkannte die korrekte Vorgehensweise, als er sagte: „Und aus diesem Grund bemühe auch ich mich, immer ein reines Gewissen zu haben vor Gott und den Menschen.“ Die Reihenfolge ist hier entscheidend − zuerst vor Gott, dann vor den Menschen. Ein reines Gewissen vor den Menschen, aber ein unreines Gewissen vor Gott zu haben ist ein großer Trugschluss. Man kann tatsächlich menschliche Anerkennung erlangen und gleichzeitig vor Gott in Ungnade fallen. Aber wenn dein Gewissen in erster Linie vor Gott rein ist, wird es dich auch auf einen Pfad führen, auf dem du bei den Menschen keinen Anstoß erregst, denn Gott ist Liebe.
Die Offenbarung der Liebe Gottes bewahrt dich vor Missverständnissen und Fehlern, die andere verletzen. Wenn du in Liebe wandelst, werden deine Handlungen von der Wahrheit gelenkt und nicht von der Angst vor der Meinung anderer. Sprüche 29,25 warnt uns: „Menschenfurcht ist ein Fallstrick; wer aber auf den HERRN vertraut, der ist sicher.“ Wenn es dir in erster Linie darum geht, was die Leute über dich denken, tappst du in eine Falle. Aber wenn dein Herz auf Gott ausgerichtet ist, wird dein Umgang mit den Menschen auf natürliche Weise in Rechtschaffenheit münden.
Auch Jesus selbst handelte nach diesem Prinzip. Er tat nur das, was Er von Seinem Vater gesehen hat (Johannes 5,19). Er versuchte nie, auf Kosten der Wahrheit den Menschen zu gefallen. Selbst wenn die Menschen ihn falsch verstanden haben, blieb er Gott gegenüber immer treu. Sein Gewissen war frei von Vergehen gegen den Vater, und das befähigte ihn, die Menschen wahrhaftig zu lieben.
Wenn dein Herz Gott wirklich ergeben ist, dann wirst du feststellen, dass Er dich auf eine Art und Weise führt, die Ihn ehrt und schließlich auch all deine Mitmenschen segnet.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Matthäus 10,28; Galater 1,10
FAZIT: Wenn es dir in erster Linie darum geht, was die Leute über dich denken, tappst du in eine Falle. Aber wenn dein Herz auf Gott ausgerichtet ist, wird dein Umgang mit den Menschen auf natürliche Weise in Rechtschaffenheit münden.
GEBET: Himmlischer Vater, ich nehme mir vor, mein Gewissen zuerst vor Dir rein zu halten. Danke, dass Du mich von der Angst vor Menschen befreit hast und mir hilfst, in der Freimütigkeit Deiner Wahrheit zu wandeln. Mein Leben spiegelt Deine Liebe in einer Weise wider, die andere aufbaut und mich gleichzeitig unbescholten vor Dir erscheinen lässt. In Jesu Namen, Amen.